Jan-Eskil Löfkvist, född 2 februari 1920 i Linköpings församling i Östergötlands län, död 6 augusti 2014 i Linköping[1], var en svensk rektor, språkvetare samt sång- och psalmförfattare.

Jan-Eskil Löfkvist
Född2 februari 1920
Linköpings församling, Östergötland
Död6 augusti 2014 (94 år)
Linköping, Östergötland
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragRektor, språkvetare, sång- och psalmförfattare
MakaGudrun Bergel
(g. 1947–2006)

Löfkvist var son till skräddarmästaren Hans Löfkvist och Karin Ersdotter. Efter studentexamen 1939 samt organist- och kantorsexamen samma år läste han i Uppsala, där han blev filosofie kandidat 1943, filosofie magister 1945 och filosofie licentiat 1960. Han blev ämneslärare vid Hola folkhögskola 1944 och gick vidare till Lunnevads folkhögskola 1945, där han var rektor från 1960. Han var också rektor för Internat Centre Castle Mainau Tyskland 1949–1950. Han var styrelseledamot i Svenska folkhögskolors lärarförening 1959–1963 samt ledamot av skolstyrelsen från 1964. Löfkvist utgav sångböckerna Laudemus och Melodi (tillsammans med andra).[2] Han blev senare docent i nordiska språk.

År 1947 gifte han sig med Gudrun Bergel (1919–2006)[3], dotter till överläraren David Bergel och Signe Johansson. De fick barnen Karin 1949, Mari 1951, Ingrid 1953 och Stefan 1959.[2]

Sånger redigera

Källor redigera

  1. ^ Dödannons Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ [a b] LÖFKVIST, JAN-ESKIL, rektor, Sjögestad i Vem är Vem? / Götaland utom Skåne, Halland, Blekinge 1965 / s 722.
  3. ^ Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642 

Externa länkar redigera

  • LIBRIS finns lista över Löfkvists utgivna böcker, artiklar och musiktryck.