Jacques Prévert

fransk manusförfattare och poet

Jacques Prévert (uttal: [pre'vɛ:r][14]), född 4 februari 1900 i Neuilly-sur-Seine utanför Paris, död 11 april 1977 i Omonville-la-Petite, Manche, var en fransk poet. Han var även framstående som författare av filmmanus, bland annat till regissörer som Marcel Carné och Paul Grimault.

Jacques Prévert
FöddJacques André Marie Prévert[1][2]
4 februari 1900[3][4][5]
Neuilly-sur-Seine nära Paris, Frankrike
Död11 april 1977[5][6][7] (77 år)
Omonville-la-Petite, Manche, Frankrike
Begravdcimetière d'Omonville-la-Petite[8]
Medborgare iFrankrike[9]
SysselsättningPoet[10], författare, regissör[10], tecknare, manusförfattare[10], dramatiker, sångtextförfattare[11]
Politiskt parti
Franska kommunistpartiet
MakaJanine Tricotet
(g. 2027–2050, liv)[12]
Simone Dienne
(g. 2777–2043, Ouagadougou Airport)[13]
Namnteckning
Redigera Wikidata

Asteroiden 18624 Prévert är uppkallad efter honom.[15]

Verksamhet redigera

Jacques Prévert anslöt sig till surrealismen redan 1925 och deltog i många av surrealistgruppens aktiviteter ända fram till 1929. Han var till exempel med i de flesta av surrealisternas samtal om sex under våren 1928. De två första av dessa samtal ägde rum i surrealismens högborg på rue du Château 54 i Montparnasse, där Prévert var inkvarterad tillsammans med Yves Tanguy och Raymond Queneau i den blivande skådespelaren och manusförfattaren Marcel Duhamels (1900–1977) lägenhet. Dessa två första samtal publicerades för övrigt i tidskriften La Révolution surréaliste n° 11 i mars 1928.[16][17]

Prévert publicerade dock inga litterära texter under dessa år. Dikten Tentative de description d'un dîner de têtes à Paris-France, som trycktes första gången 1931 i tidskriften Commerce, betraktas emellertid inom surrealismen som en av hans stora viktiga texter.[18] Den togs också med av André Breton i hans antologi om svart humor, Anthologie de l'humour noir (1940). Dikten skulle senare, efter krigsslutet, inleda Préverts debutdiktsamling Paroles (1945). I sitt korta förord till den svenska urvalsvolymen Behagliga och obehagliga dikter förklarar Arne Häggqvist varför just denna dikt – eller mästerverk som han säger – inte är med. "Här, som ofta annars, uppträder Prévert som en stilekvilibrist och ordlekare vilkens konster och konst i varje fall inte jag förmår återge med svenska ord."

Hela diktsamlingen Paroles blev en viktig inspirationskälla för en ung generation och en av seklets mest sålda diktböcker i Frankrike. Kanske beror det på att hans infallsrika bildspråk och ordval förenar satir, humor och ömhet. Det svenska urvalet innehåller också dikter från Histoires et d'autres histoires, Spectacle och La Pluie et le beau temps. Många av Préverts dikter har tonsatts.[14]

Prévert har även uppmärksammats som filmmanusförfattare, bland annat till Marcel Carnés filmer Dagen gryr (1939) och Paradisets barn (1945).[14] Paradisets barn nominerades till en Oscar för bästa originalmanus vid prisceremonin 1946. Prévert publicerade även manuset i bokform så småningom. Paul Grimaults animerade långfilm Fågeln och tyrannen är gjord efter ett Prévert-manus, som i sin tur är hämtat från en saga av H.C. Andersen.

Diktsamlingar redigera

  • Paroles (1945)
  • Histoires et d'autres histoires (1946)
  • Les Enfants qui s'aiment (1947)
  • Spectacle (1951)
  • Grand bal du printemps (1951)
  • La Pluie et le beau temps (1955)
  • Lumières d’homme (1955)
  • Fatras (1966)
  • Imaginaires (1970)
  • Choses et autres (1972)
  • Soleil de nuit, postum (1980)
  • La Cinquième saison, postum (1984)
  • Œuvres complètes, två band (Bibliothèque de la Pléiade,1992–1996)

Svenska översättningar redigera

  • Ord (urval och tolkningar av Arne Häggqvist, Wahlström & Widstrand, 1952)
  • Bim, den lilla åsnan (Bim, le petit âne) (idé och bilder: Albert Lamorisse, text: Jacques Prévert, Rabén & Sjögren, 1954)
  • Behagliga och obehagliga dikter (tolkningar av Arne Häggqvist, Cavefors, 1960; 1969)
  • Paris i färg (med inledande text av Jacques Prévert och 112 färgbilder av Peter Cornelius, översättning Mario Grut, 1962)
  • Paradisets barn: en film av Marcel Carné (Les enfants du paradis) (översättning av Maria Björkman, Grate, 2012)

Referenser redigera

Litteratur redigera

  • José Pierre (red.): Undersökningar av sexualiteten : samtal mellan surrealister 1928-1932 (Göteborg: Bokförlaget Korpen, 1995)

Noter redigera

  1. ^ läst: 21 december 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ Fichier des personnes décédées, läs online, läst: 18 mars 2022, licens: licence ouverte 2.0.[källa från Wikidata]
  3. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  4. ^ Internet Movie Database, läst: 17 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Jacques Prévert, RKDartists (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ SNAC, Jacques Prévert, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, Internet Archive .[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.landrucimetieres.fr .[källa från Wikidata]
  9. ^ Museum of Modern Arts webbsamling, läs online, läst: 4 december 2019, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b c] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  11. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
  12. ^ Internet Movie Database, läs online.[källa från Wikidata]
  13. ^ Internet Movie Database, läs online.[källa från Wikidata]
  14. ^ [a b c] ”Jacques Prévert”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/jacques-prevert. Läst 8 april 2019. 
  15. ^ ”Minor Planet Center 18624 Prévert” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=18624. Läst 10 april 2021. 
  16. ^ La Révolution surréaliste n° 11 som pdf inventin.lautre.net (franska)
  17. ^ Pierre José (1995), Appendix III. Allmänna anmärkningar.
  18. ^ Jean-Louis Bedouin i sin presentation av Prévert i antologin La poésie Surréaliste (1964).

Externa länkar redigera