Jacob Åkerman (professor)
Jacob Åkerman, född 28 oktober 1770 i Rone, Gotlands län, död 21 maj 1829 i Uppsala, var en svensk läkare.
Biografi redigera
Åkerman var son till kyrkoherden i Rone, Israel Åkerman och dennes hustru Kristina Amalia Toftén och gifte sig 1801 med Gustafva Acrel, dotter till Johan Gustaf Acrel och Anna Margareta Borell.[1] Åkerman blev student i Uppsala 1784, tjänstgjorde 1790 som läkare vid Västra armén samt promoverades till medicine doktor 1793. Han blev tillförordnad prosektor i Uppsala 1797 och anställdes samtidigt som kirurg på Akademiska sjukhuset. År 1805 utnämndes han till professor i anatomi och kirurgi. Han var universitetslärare i tjugofyra år, varav tre år (1812–1814) även intendent vid Sätra hälsobrunn i Västmanland. Åkerman invaldes 1822 som ledamot nummer 401 av Kungliga Vetenskapsakademien. Under hans presidium utgavs 64 akademiska disputationer; dessutom offentliggjorde han några iakttagelser i "Acta Societatis scientiarum Upsaliensis" liksom i Svenska läkaresällskapets handlingar. Jacob Åkerman är begravd på Uppsala gamla kyrkogård.[2]
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ Vilhelm Fredrik Palmblad, Biographiskt Lexicon öfver namnkunnige svenska män: A, Volym 1, s. 21 ff
- ^ ”Åkerman, Jacob”. SvenskaGravar.se. https://svenskagravar.se/gravsatt/0d82f986-356a-4424-a324-8f4943d75697. Läst 28 december 2023.
Källor redigera
- Åkerman, Jakob i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
| Företrädare: Pehr Svedelius |
Inspektor för Gotlands nation 1805–1829 |
Efterträdare: Josef Otto Höijer |
| Företrädare: Samuel Liljeblad |
Inspektor för Östgöta nation 1815–1829 |
Efterträdare: Jacob Edvard Boethius |
| Företrädare: Sven Lundblad |
Uppsala universitets rektor Ht 1817 |
Efterträdare: Olof Kolmodin |
| Företrädare: Lars Georg Rabenius |
Uppsala universitets rektor Ht 1823 |
Efterträdare: Olof Kolmodin |