Jörgen Ericsson
Jörgen Fredrik Ericsson, född 25 november 1953 i Falu Kristine församling i Kopparbergs län,[1] är en svensk konteramiral och före detta försvarsattaché i Washington, D.C.. Han har tidigare varit marininspektör 2001–2005, chef för Högkvarteret och chef för Försvarsmaktens specialförband.
| Jörgen Ericsson | |
 Ericsson år 2010. | |
| Information | |
|---|---|
| Född | 25 november 1953 Falu Kristine församling, Kopparbergs län, Sverige |
| I tjänst för |  Sverige |
| Försvarsgren | Marinen |
| Tjänstetid | 1975–2015 |
| Grad | Konteramiral |
| Befäl | Generalinspektör för Marinen |
Biografi redigera
Ericsson började på Kungliga Sjökrigsskolan i Näsby Park, Stockholm 1972 och tog officersexamen där 1975. Efter det hade Ericsson olika befattningar 1975–1988 upp till och med sekond på jagare, torpedbåt och robotbåt. Han var också lärare i stridsledning, torped och Robot 15 vid Kungliga Sjökrigsskolan samt på Berga örlogsskolor. Åren 1999–2001 var han flottiljchef vid Tredje ytstridsflottiljen. Han har genomgått traditionell skolutbildning med inriktning mot överste/kommendörsbefattningar. Dessutom har han tillbringat ett år vid US Naval Command College 1994–1995 i USA. År 2000 genomgick han Försvarshögskolans chefskurs på Solbacka i Södermanland.
Den 1 oktober 2001 utnämndes han till konteramiral och generalinspektör för Marinen. Anders Grenstad tog över den positionen 1 juli 2005 då Jörgen Ericsson blev chef för Högkvarteret. 2007–2010 var Ericsson strategi- och planeringschef i Försvarsmakten och chef för planerings- och ekonomiavdelningen i Högkvarteret. Åren 2011–2014 tjänstgjorde Ericsson som Sveriges försvarsattaché i Washington, DC. Ericsson gick i pension i april 2015.
Jörgen Ericsson har varit HM Konungens adjutant mellan 1993 och 2001 och överadjutant vid HMK stab från 2001 till sin pension. Han var under åren 2003–2009 ordförande för Sjöofficerssällskapet i Stockholm. Han invaldes i Kungliga Örlogsmannasällskapet 1996 och i Kungliga Krigsvetenskapsakademien 2001. Han var Krigsvetenskapsakademiens andre styresman 2017–2020.[2][3]
Utnämningar redigera
- 1975 – Löjtnant
- 1978 – Kapten
- 1982 – Örlogskapten
- 1992 – Kommendörkapten
- 1994 – Kommendörkapten med särskild tjänsteställning
- 1996 – Kommendör
- 2001 – Flottiljamiral (15 mars)
- 2001 – Konteramiral (1 oktober 2001 enligt riksdagsbeslut den 15 mars] 2001)
Utmärkelser redigera
Ericssons utmärkelser:[4]
Svenska redigera
För nit och redlighet i rikets tjänst (2005)
Försvarsmaktens värnpliktsmedalj
Hans Majestät Konungens medalj, 8:e storleken i serafimerordens band (1998)[5]- Föreningen Flottans Mäns Ankarmedalj i guld[6]
- HM Konungens minnesmedalj (1996)
.png){kind=small}
Utländska redigera
Riddare av 1. klass av Finlands Vita Ros’ orden (1994)
Kommendör av Bernardo O'Higgins-orden (1996)
3:e klass / Kommendör av Italienska republikens förtjänstorden (5 maj 1998)[7]
Kommendör av Argentinska Majorden (4 juni 1998)[8]
Pingat Jasa Gemilang (Tentera) (2004)
Kommendör av Tre Stjärnors orden (2005)
La Condecoración a la Distinción Naval (2004)
First Class of the Order Of The Madar Horseman with Swords (2007)
_ribbon.png){kind=small}
Referenser redigera
- ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, version 1.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2004).
- ^ "Ämbetsmän", Kungliga Krigsvetenskapsakademien, länk, läst 2017-07-30.
- ^ ”Ny andre styresman i akademien”. Kungliga Krigsvetenskapsakademien. 14 maj 2020. https://kkrva.se/ny-andre-styresman-i-akademien/. Läst 22 maj 2020.
- ^ ”CURRICULUM VITAE”. CURRICULUM VITAE. Försvarsmakten. Arkiverad från originalet den 16 december 2013. https://web.archive.org/web/20131216002303/http://www.forsvarsmakten.se/Global/Myndighetswebbplatsen/4-Om-myndigheten/Dokumentfiler/cv/cv_jorgen_ericsson_sve_091015.pdf. Läst 16 november 2017.
- ^ ”Sök medaljförläning”. Sök medaljförläning. Kungliga Hovstaterna. http://www.kungahuset.se/monarkinhovstaterna/ordnarochmedaljer/medaljer/medaljer/sokmedalj.4.30963a1811be3fda3ab800012080.html?medaljar=0&medaljtyp=0&medaljnamn=J%C3%B6rgen+Ericsson. Läst 16 november 2017. Arkiverad 16 november 2017 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 november 2017. https://web.archive.org/web/20171116190815/http://www.kungahuset.se/monarkinhovstaterna/ordnarochmedaljer/medaljer/medaljer/sokmedalj.4.30963a1811be3fda3ab800012080.html?medaljar=0&medaljtyp=0&medaljnamn=J%C3%B6rgen+Ericsson. Läst 12 november 2020.
- ^ Melin, Olle (2005). ”Flottans Män höll riksårsmöte i Karlskrona”. Kustposten och Rörliga bladet (Lyckeby: KA 2:s kamratförening) 67 (2): sid. 5. http://www.ka2kamratforening.se/Arkivet/Kustpostenpdf/KP%20nr%202%202005%2026%20juni.pdf. Arkiverad 17 november 2020 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Ericsson Comandante Jörgen” (på italienska). www.quirinale.it. Italiens president. https://www.quirinale.it/onorificenze/insigniti/104292. Läst 12 november 2020.
- ^ ”BOLETIN OFICIAL Nº 29.258 1ª Sección” (på spanska). Boletín Oficial de la República Argentina. 26 oktober 1999. https://www.boletinoficial.gob.ar/detalleAviso/primera/7199926/19991026. Läst 12 november 2020.
Källor redigera
- ”CURRICULUM VITAE (Jörgen Ericsson)” (PDF). Försvarsmakten. Arkiverad från originalet den 16 december 2013. https://web.archive.org/web/20131216002303/http://www.forsvarsmakten.se/Global/Myndighetswebbplatsen/4-Om-myndigheten/Dokumentfiler/cv/cv_jorgen_ericsson_sve_091015.pdf. Läst 15 december 2013.
| Företrädare: Torsten Lindh |
Generalinspektör för Marinen 2001–2003 |
Efterträdare: Sig själv som Marininspektör |
| Företrädare: Sig själv som Generalinspektör för Marinen |
Marininspektör 2003–2005 |
Efterträdare: Anders Grenstad |