Inger Skantze-Ärlemalm, född 13 november 1937 i Strömstad, död 4 oktober 2019 i Åsa,[2] var en svensk författare.[3]

Inger Ärlemalm
Född13 november 1937[1]
Strömstad, Sverige
Död4 oktober 2019 (81 år)
Medborgare iSverige
Utbildad vidNordiska folkhögskolan,
SysselsättningFörfattare, journalist
Redigera Wikidata

Ärlemalm var dotter till lantbrukaren Hans Skantze och vävläraren Margareta Skantze.

År 1956 tog Ärlemalm examen vid Nordiska folkhögskolan i Kungälv och blev fil. kand. 1974.[3] Mellan 1957 och 1965 arbetade Ärlemalm som journalist i dags- och veckopressen. Hon verkade från 1966 som frilansjournalist och författare. Ärlemalm var redaktör för Morgonbris 1979–1980, för Småfolket 1982–1983 och för Författaren 1988–1992. Ärlemalm hade också en politisk karriär i Järfälla.[3] Hon är begravd på Ölmevalla kyrkogård.[4]

Bibliografi redigera

  • Warszawa-resehandbok (1968)
  • Vi har en idé (1975)
  • Sommarlov (1976)
  • Barn och kultur (1978)
  • Arbetsmiljön och de ofödda barnen (1979)
  • Trots allt : alternativen lever (1980)
  • Systrar, kamrater (1981)
  • Lev där du bor (1983)
  • Fackligt jämställdhetsarbete (1984)
  • Dom bara kom... (1986)
  • Karlar och fruntimmer (1988)
  • Så vinner kvinnor makt och inflytande : en handbok i strategi (1989)
  • Lantbrevbäraren (1989)
  • Av kvinnoklass (1989)
  • Bennebols bruk (1993)
  • Bennebolsmat (1995)
  • Delikatesser för tandlösa (1999)
  • Cajsa Warg, Hiram och de andra: om svenska kokboksförfattarinnor: med 65 recept (2000)
  • Kokboksprat och klassikerrecept (2003)
  • Hallandssöm: hängkläden och pudervar från norra Halland (2010)
  • Mat och minnen från Åsa Gästis (2013)
  • Salt vatten och maneter: minnen från Malmbergets Barnens Dags-koloni i Åsa (2015)

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ Libris, Inger Skantze-Ärlemalm, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ ”Inger Ärlemalm”. https://www.minnesrummet.se/front/case/605853. Läst 24 januari 2022. 
  3. ^ [a b c] Ärlemalm, Inger i Vem är hon: kvinnor i Sverige: biografisk uppslagsbok (1988), ISBN 91-1-863422-2
  4. ^ ”Inger Skantze-Ärlemalm”. Gravar.se. https://gravar.se/forsamling/kyrkogardsforvaltningen-i-loftadalen/olmevalla-kyrkogard/01/inger-skantze-arlemalm-58124. Läst 18 augusti 2023. 

Externa länkar redigera