Wikipedia

Inga Berentz

norsk-svensk skådespelare och operettsångerska

Inga Sofie Berentz, född 23 december 1878 i Kristiania, Norge, död i 22 februari 1962 i S:t Matteus församling, Stockholm, var en norsk-svensk skådespelare och operettsångerska.[1]

Inga Berentz
Inga Berentz på idolkort 1906
Inga Berentz på idolkort 1906
FöddInga Sofie Berentz
23 december 1878
Kristiania, Norge
Död22 februari 1962 (83 år)
Stockholm
Andra namnInga Berentz-Strid, Inga Strid
MakeTheodor Strid
IMDb SFDb

Biografi redigera

Efter studier i Kristiania för Camilla Weise och Constance Bruun samt i Stockholm för Signe Hebbe och Oscar Lomberg uppträdde Berentz som konsertsångerska[2], bland annat varietésångerska på Sveasalen i Stockholm 1894. Hon var engagerad vid Eldoradot i Kristiania 1897–1898 där hon debuterade som Lilla helgonet. År 1899 kom hon till Sverige och hade engagemang hos Albert Ranft fram till 1914[3] och bland annat medverkade hon 1907 i den första svenska uppsättningen av Glada änkan på Oscarsteatern, där hon spelade rollen som Valencienne.[4]

År 1909 gjorde Berentz en skivinspelning av Alice Tegnérs Olle i skogen (Mors lilla Olle) på märket Gramophone. Hon blev därmed en av de första i Sverige att spela in barnvisor på skiva. Berentz spelade in akustiska 78-varvare på Astoria, Gramophone, Odeon och Zonophone.[5]

Inga Berentz gifte sig 1918 med majoren vid Intendenturkåren Theodor Strid.[6]

Filmografi (urval) redigera

Teater redigera

Roller (ej komplett) redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1898 Molly Seamore Geishan
Sidney Jones, Owen Hall och Harry Greenbank		 Vasateatern[7]
1904 Regerl Trollslottet
Karl Millöcker och Alois Berla		 Vasateatern[8]
1905 Både hjärta och hand
Charles Lecocq, Charles Nuitter och Alexandre Beaume		 Östermalmsteatern[9]
Flageolet Surcouf
Robert Planquette, Alfred Duru och Henri Chivot 		Axel Ringvall Östermalmsteatern[10]
Madame Sherry
Hugo Felix och Maurice Ordonneau		 Östermalmsteatern[11]
Cupido Orfeus i underjorden
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		 Östermalmsteatern[12]
1906 Lilla drottningen
Léon Xanrof och Michel Carré		 Östermalmsteatern[13]
Lisette Hertiginnan av Danzig
Ivan Caryll och Henry Hamilton		 Östermalmsteatern[14][15]
Hertigen av Mantua Frihetsbröderna
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		 Oscarsteatern[16][17]
1907 Valencienne Glada änkan
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein		 Oscarsteatern[4][18]
Gås-Lisa Talismanen, eller De bägge rödhåriga
Johann Nestroy		 Oscarsteatern[19]
Skytte-Lisa Skytte-Lisa
Edmund Eysler och Karl Lindau		 Oscarsteatern[20]
Flageolet Surcouf
Robert Planquette och Henri Chivot		 Oscarsteatern[21]
Ambassadören
Claude Terrasse, Robert de Flers och Gaston Arman de Caillavet		 Emil Linden Oscarsteatern[22]
1908 Daisy Gray Dollarprinsessan
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Fritz Grünbaum		 Axel Bosin Oscarsteatern[23]
1909 Jana Frånskilda frun
Leo Fall		 Oscarsteatern
Beliza Skatten
Helfrid Lambert		 Oscarsteatern[24][25]
1910 Arsena Zigenarbaronen
Johann Strauss d.y. och Ignaz Schnitzer		 Oscarsteatern[26]
Tjuvskyttarna
Jacques Offenbach, Henri Charles Chivot och Alfred Duru		 Emil Linden Oscarsteatern[27]
1911 Orestes Sköna Helena
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		 Oscarsteatern[28]
Louise Freitag Det stora geniet
Edmund Eysler och Felix Dörmann		 Carl August Söderman Oscarsteatern[29]
1912 Nitouche Lilla helgonet
Hervé, Henri Meilhac och Albert Millaud		 Oscarsteatern[30]
Fragoletto Frihetsbröderna
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		 Albert Ranft Oscarsteatern[31]
Prinsessan Margot Prinsen av Burgund
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Robert Bodanzky		 Oscarsteatern[32]

Rollfoton redigera

Källor redigera

  1. ^ ”Inga Berentz”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=57319&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dInga+Berentz%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 2 oktober 2012. 
  2. ^ Svensk uppslagsbok, 2:a upplagan, 1947 Arkiverad 2 november 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 136-137. Libris 1404046 
  4. ^ [a b] Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 194. Libris 1404046 
  5. ^ Svensk mediedatabas
  6. ^ Kvinnokavalkad : en bilderbok om svenska kvinnors liv 1918-1944, av Ellen Rydelius och Anna Odhe, Bonnier, Stockholm 1946, s. 21
  7. ^ ”Geishan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29252&pos=127. Läst 6 juli 2015. 
  8. ^ ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidskrift för kvinnan och hemmet: s. 165. 25 april 1904. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1904/pdf/1904_13.pdf. 
  9. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (5): sid. 60. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_5.pdf. Läst 17 november 2015. 
  10. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (8): sid. 103. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_8.pdf. Läst 17 november 2015. 
  11. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (19): sid. 243. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_19.pdf. Läst 17 november 2015. 
  12. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (41): sid. 523. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_41.pdf. Läst 18 november 2015. 
  13. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 10 januari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-01-10/12833A/3. Läst 27 juli 2015. 
  14. ^ ”Teater, litteratur, musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 februari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-02-13/12867A/2. Läst 27 juli 2015. 
  15. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 6 februari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-02-06/12860A/2. Läst 27 juli 2015. 
  16. ^ Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Albert Bonniers Förlag AB. sid. 36 
  17. ^ ”Oscarsteatern invigd”. Dagens Nyheter: s. 2. 7 december 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-12-07/13159b/2. Läst 27 juli 2015. 
  18. ^ ”Den glada änkan”. Dagens Nyheter: s. 2. 23 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-23/13203a/2. Läst 26 juli 2015. 
  19. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 2 mars 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-03-02/13241a/3. Läst 26 juli 2015. 
  20. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 29 oktober 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-10-29/13475A/3. Läst 26 juli 2015. 
  21. ^ Frans J. Huss, red (1907). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 27 (17): sid. 134. http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1907_no_17.pdf. Läst 7 maj 2016. 
  22. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 22 december 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-12-22/13529A/3. Läst 26 juli 2015. 
  23. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 20 december 1908. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-12-20/13883a/3?searchTerm=dardanell. Läst 11 december 2015. 
  24. ^ Frans J. Huss, red (1909). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 29 (7): sid. 54. Arkiverad från originalet den 13 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150613105553/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1909_no_07.pdf. Läst 8 juni 2015. 
  25. ^ ”Premiären af 'Skatten' på Oscarsteatern: Helfrid Lamberts förstlingsoperett gör succès”. Dagens Nyheter: s. 3. 19 mars 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-03-19/13968A/3. Läst 6 augusti 1909. 
  26. ^ ”'Zigenarbaronen' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 2 januari 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-01-02/14248/7. Läst 18 januari 2016. 
  27. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 27 december 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-12-27/14598/9. Läst 8 augusti 2015. 
  28. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 9. 4 januari 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-01-04/14605/9. Läst 2 augusti 2015. 
  29. ^ Frans J. Huss, red (1911). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 31 (18): sid. 142. Arkiverad från originalet den 30 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150630015038/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1911_no_18.pdf. Läst 27 juni 2015. 
  30. ^ ”Tidningsannons”. Dagens Nyheter: s. 13. 10 mars 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-03-10/15025/13. Läst 8 augusti 2015. 
  31. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 13 april 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-04-13/15056/8. Läst 2 augusti 2015. 
  32. ^ Ariel (10 november 1912). ”Från scenen och estraden”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 749. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1912/pdf/1912_45.pdf. Läst 27 juni 2015. 
  • Haslum, Bengt (1979). Operett och musical ([Ny, omarb. uppl.]). Stockholm: Sveriges radio. sid. 80-83. Libris 7409549. ISBN 91-522-1522-9 
  • Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 136-137. Libris 1404046 

Externa länkar redigera

Strömmande ljud redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Inga_Berentz&oldid=51654801”