Hugo Fröding
Gustaf Hugo Fröding, född 9 september 1842 i Göteborg, död 13 juni 1930 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm, var en svensk militär samt historiker (person- och kulturhistoria), med inriktning på Göteborgs historia.
| Hugo Fröding | |
 | |
| Född | 9 september 1842[1][2] Gustavi församling[1][2][3], Sverige |
|---|---|
| Död | 13 juni 1930[1] (87 år) Hedvig Eleonora församling[1], Sverige |
| Begravd | Norra begravningsplatsen[4] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Historiker |
| Maka | Anna Carin Emilia Malmsten |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Fröding blev student i Uppsala 1858, tog artilleriofficerexamen 1859, gick ut Högre artilleriläroverket 1863, blev underlöjtnant vid Göta artilleriregemente 27 september 1860, löjtnant där 1863, kapten 1871, major i armén 1885, överstelöjtnant i armén 1892 och avsked 1893. Han var chef för 10:e batteriet 1874-76 och för 8:e batteriet 1876-85, militärattaché vid beskickningen i Berlin 1885-93 samt bevistade 1:a franska armékårens övningar vid Arras 1885.
Hugo Fröding valdes in i Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg 1908. År 1923 blev han hedersdoktor vid Göteborgs högskola. Fröding inledde sitt skrivande genom en rad artiklar i Göteborgs Handels och Sjöfarts tidning, vilka senare sammanfattades i boken Det forna Göteborg (1903). Han var ledamot av Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia.
Familj redigera
Hugo Fröding var son till grosshandlaren Anders Fröding (1802-1860) och Johanna Augusta, född Bergendahl (1811-1867). Han gifte sig 20 november 1879 i Klara församling i Stockholm med Anna Catharina (Karin) Emilia, född Malmsten (1853-1922), som var dotter till professor Per Henrik Malmsten och Emma Hård af Segerstad. Makarna Fröding hade dottern, Signe Emilie Augusta, född 1882 i Göteborg.
Släkten Fröding härstammar från Hugo Frödings farfar grosshandlaren Anders Fröding (1735-1809) som tog sitt namn efter fädernegården Frölunda i Odensåkers socken i Västergötland.
Frödingsgatan i Bagaregården (1918), är uppkallad efter Göteborgssläkten Fröding.[5]
Utmärkelser redigera
Fröding var riddare av Svärdsorden 1880; riddare av Kejserliga Ryska S:t Stanislaiorden; kungliga Sachiska Albrektsorden av andra klass; riddare av Kungliga Preussiska Kronorden andra klass; riddare av Österrikiska Leopoldsorden tredje klass; kommendör av Bayerska Militärförtjänstorden och riddare av Kejserliga Ryska S:t Wladimirsorden fjärde klass.[6]
Bibliografi redigera
- Paulines beundrare: Lustspel i en akt, Svenskt original, omarbetning (1897)
- Ur en Göteborgssläkts krönika: hopsamlade minnen (1898)
- Hvem var Dislin? (1899)
- Till skalden Wadmans lefnadshistoria (1899)
- Ingman-Manderfelt: en äfventyrare från Gustavianska tiden: en studie (1901)
- Det forna Göteborg (1903)
- Biografiska studier (1905)
- En artilleriöfverste af gamla stammen (1905)
- Berättelser ur Göteborgs äldsta Historia (1908)
- Fischerströms resa (1910)
- Göteborgs köp- och handelsgille, handelssocitet, handelsförening handelskammare 1661-1911: minnesskrift (1911)
- Göteborgs donatorer - från äldre tid intill våra dagar del I (1911)
- Göteborgs donatorer - från äldre tid intill våra dagar del II (1912)
- Göteborgssläkter från 1600-talet (1912-1921)
- Dramatiska försök, 2 volymer (1914)
- Berättelser ur Göteborgs Historia under envåldstiden (1915)
- Dagsländor och slagdängor (1915)
- William Chalmers' porträtt (1915)
- Göteborgs donatorer - från äldre tid intill våra dagar del III (1916)
- Ett porträttgravyrens hjälpmedel (1916)
- Jonas Kjellberg d.ä., Carl Fredrik och Charlotte Sophie Kjellberg född Krook (1917)
- Berättelser ur Göteborgs Historia under Gustavianska tiden (1922)
- Berättelser ur Göteborgs Historia under Nyare tiden (1924)
- Nils Collin: Moderlandets siste representant i "Nya Sverige" (1925)
- Laurentius Bökers brev till Olof Rudbeck om Göteborgstraktens antikviteter (u.å.)
Källor redigera
- Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg 1875-1953, Nils Eriksson, Rundqvists Boktryckeri, Göteborg 1985 ISBN 91-85252-34-4
- Sveriges befolkning 1900, (CD-ROM) Riksarkivet 2003
- Tjocka släkten
- Svenska ättartal för år 1892 : afsedda att utgöra tidskrift för Svensk slägtkunskap och slägtforskning samt slägtbok och slägtkalender, Victor Örnberg, Riksarkivet, Stockholm 1892 s. 154ff
- Kungl. Göta Artilleriregemente II, [Regementets personhistoria 1794-1962 & Det motoriserade regementet 1951-1962], utgiven av Regementets historiekommitté, Göteborg 1962 s. 161f
Noter redigera
- ^ [a b c d] G Hugo Fröding, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Göteborgs Gustavi eller Domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/13180/C/7 (1837-1844), bildid: A0007180_00185, sida 365, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 18 april 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, Fröding, Gustaf Hugo, f. 1842 i Göteborg Göteborgs och Bohus län, Överstelöjtnant f.d., läs onlineläs online, läst: 18 april 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Svenskagravar.se, Fröding, Gustav Hugo, läs online, läst: 18 april 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Göteborgs Gatunamn 1621-2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag AB, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s.101
- ^ Sveriges statskalender för år 1899, [Bihang : utdrag ur Norges statskalender], utgifven efter Kongl. Maj:ts nådigste förordnande af Dess Vetenskaps-Akademi, P. A. Norstedt & Söner, Stockholm 1898, avsnitt 432, 920