Hornfels
Hornfels är ett samlinganamn för finkorniga bergarter som bildats vid kontaktmetamorfos runt en intruderande magma[1].
Bildning redigera
Hornfelser bildas endast genom metamorfos när en vattenfattig[2] magma tränger in i en bergart vid tryck lägre än 2 kBar och temperatur mellan 300 och 800 °C (inom bildens gula område). Under metamorfosen sker det en omkristallisation av de ursprungliga mineralen. Omvandlingen blir svagare ju längre bort från magman omvandlingen sker. Hornfelsers mineralsammansättningen beror på ursprungsbergart. Kvarts, fältspat och aluminiumrika silikater är huvudbeståndsdelar i de vanligaste hornfelserna. Hornfelser kan även innehålla innehålla större strökorn[3] av andalusit, kordierit, staurolit, hypersten eller granat.[2]
Egenskaper redigera
Hornfels har en mycket karakteristisk textur. De små, oftast jämnstora, mineralkornen visar sällan de yttre kristallytor som annars är karaktäristiska för de ingående mineralen. Kornen är tätt inpassade till varandra som fragment i en mosaik. Varje mineral kan också vara inneslutet i andra, som att små korn av grafit, biotit, järnoxid, sillimanit eller fältspat kan förekomma inneslutna i kvarts. Kvartskornen blir då semiopaka. Färgen är mörkgrå, brun, mörkgrön men även ljusa färger förekommer. Utseendet kan också vara randigt. Eventuell skiffrighet i ursprungsbergarten har dock försvunnit vid metamorfosen. Utseendemässigt liknar hornfels hälleflintor och har som dessa mussligt brott.
Källor redigera
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
- Bra Böckers lexikon, 1976
Referenser redigera
- ^ [1] Om hornfels på Store norske leksikon
- ^ [a b] P.H. Lundegårdh, Sven Laufeld1984, Norstedts stora stenbok, ISBN 91-1-844122-X, sidor 256–257
- ^ Erich Spicar 1995, Mineral och bergarter, ISBN 91-534-1385-7 sidor 181–182