Himalayaträdkrypare[2] (Certhia himalayana) är en asiatisk fågel i familjen trädkrypare inom ordningen tättingar.[3]

Himalayaträdkrypare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljTrädkrypare
Certhiidae
SläkteCerthia
ArtHimalayaträdkrypare
C. himalayana
Vetenskapligt namn
§ Certhia himalayana
AuktorVigors, 1832

Utseende och läten redigera

Himalayaträdkryparen är en rätt distinkt trädkrypare med en kroppslängd på 14 cm. Fjäderdräkten är dämpad utan rostfärgade inslag, men tydliga mörka band på stjärten och längst näbb av alla trädkrypare. Ögonbrynsstrecket och de ljusare banden på vingen är svagare än motsvarande på björkträdkryparen, medan vit strupe och vitaktig eller smutsigt gråbeige undersida skiljer den från nepalträdkrypare och sikkimträdkrypare. Fåglar i västra Himalaya är blekare och gråare, österut gradvis övergående i mörkare dräkt med vitare streckning. Sången är en ljus drill som i engelsk litteratur beskrivs "chi-chi-chi-chiu-chiu-chiu-chu".[4]

Utbredning och systematik redigera

Himalayaträdkrypare förekommer som namnet avslöjar i Himalaya, i två skilda områden. De delas in i fyra underarter med följande utbredning:[3]

  • Certhia himalayana himalayana – östra Afghanistan, norra Pakistan och Himalaya (från östra till centrala Nepal)
  • Certhia himalayana. taeniura – Centralasien och Afghanistan (norr om Hindu Kush)
  • Certhia himalayana yunnanensis – sydvästra Kina och angränsande Myanmar
  • Certhia himalayana ripponi – västra Myanmar (bergsområdet Victoria)

Trots den uppdelade utbredningen är variationen klinal och de genetiska skillnaderna små.[5] Vilka arter som är närmast släkt med himalayaträdkryparen är oklart, men sången är rätt lik både manipurträdkrypare och sikkimträdkrypare.

Levnadssätt redigera

Himalayaträdkryparen häckar i barrskog och skogskanter. Den livnär sig av insekter, spindlar och andra små ryggradslösa djur, men även tillfälligtvis frön. Arten häckar mellan april och juni, rätt tidigt i Nepal och sydvästra Myanmar, senare i nordvästra Himalaya och Centralasien.[6]

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av habitatförstörelse och fragmentering, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som inte ovanlig i Centralasien, ganska vanlig i västra Himalaya och ovanlig i Kina.[7]

Referenser redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Certhia himalayana Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
  4. ^ Grimmett, Richard; Carol Inskipp, Tim Inskipp (2011). Birds of the Indian Subcontinent. London: Helm Field Guides. ISBN 978-1-4081-2763-6 
  5. ^ Martens, J., Tietze, D.T. & Päckert, M. (2011) Phylogeny, biodiversity, and species limits of passerine birds in the Sino-Himalayan region - a critical review. Orn. Monogr. 70: 64–94.
  6. ^ Harrap, S. (2018). Bar-tailed Treecreeper (Certhia himalayana). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59946 7 november 2018).
  7. ^ Harrap, S.; Quinn, D. 1996. Tits, nuthatches and treecreepers. A&C Black, London.

Externa länkar redigera