Henrika Andersson
Henrika Madeleine Andersson, född 2 september 1965 i Ekenäs[1], är en finlandssvensk skådespelare och författare.
| Henrika Andersson | |
| Född | Henrika Madeleine Andersson 2 september 1965 Ekenäs, Finland  |
|---|---|
| Utbildad vid | Teaterhögskolan i Helsingfors och Conservatoire national supérieur d'art dramatique |
| Make | Mårten Westö |
| Släktingar | Claes Andersson (far) |
| IMDb | |
Biografi redigera
Andersson studerade på Teaterhögskolan i Helsingfors[2] under åren 1985–1989 och ett år på CNSAD (Conservatoire national supérieur d’art dramatique)[3] i Paris. Hon har medverkat i film, teater och television, bland annat på Studentteatern[4] och Klockriketeatern.[5] Andersson har även regisserat och skrivit manus till teaterpjäser och är känd som novellist och barnboksförfattare. Hennes Emma Gloria och de Levande Varslarna nominerades till Finlandias junior-pris.
Hon är dotter till Claes Andersson[6] och gift med Mårten Westö.[7]
Bibliografi redigera
- Nagu-nalles egen bok, Illustrationer: Christel Rönns. Helsingfors: Söderströms 2005. ISBN 978-951-52-2244-2
- Emma Gloria och de Levande Varslarna, Helsingfors: Söderströms 2006. ISBN 978-951-52-2411-8
- Emma Gloria och den röda Längtansboken, Helsingfors: Söderströms 2008. ISBN 978-951-52-2567-2
- Emma Gloria med lust och fägring stor, Helsingfors: Söderströms 2011. ISBN 978-951-52-2845-1
- Nagu-nalle, min amour, Helsingfors: Schildts & Söderströms 2013. Illustrationer: Christel Rönns. ISBN 978-951-52-3113-0.
- En skärva av själen, Helsingfors, Schildts & Söderströms 2014.ISBN 978-951-52-3472-8
- Nagu-nalle på djupa vatten, Helsingfors, Schildts & Söderströms 2016.ISBN 978-951-52-3809-2
- Nagu-nalle och kastasdjuren, Helsingfors, Förlaget 2019.ISBN 978-952-333-197-6
- Tigerfiskar, Vörå, Marginal 2019.ISBN 978-952-69076-2-8
Nagu-nalle redigera
Karaktären Nagu-nalle i Anderssons böcker om Nagu-nalle är en vit nalleknatting som kommer till sommarparadiset Nagu och döps i apelsinsaft av den lilla pojken Benjamin. Nagu-nalle har förutom pojken Benjamin och hans familj, även en djurfamilj bestående av karaktärerna ormen Olle, Frille marsvin och leoparden Lala. Tillsammans råkar de ut för äventyr i Nagu och Helsingfors men även i Frankrike.
Nagu-nalles egen stig redigera
I Nagu finns en naturstig dedikerad Anderssons karaktär Nagu-nalle. Nagu-nalles egen stig är speciellt utformad för barn där vandraren träffar på flera av Nagu-nalles vänner från hans djurfamilj. Stigen är ca. 1 km lång, och börjar vid Nagu Hamn där en manshög björnskulptur av trä markerar startpunkten, sedan går den väl utmärkta promenaden runt ungdomslokalen Framnäs och genom ett skogsparti vid daghemmet Karusellen upp till klockstapeln vid Nagu kyrka var den slutar. Höjdskillnaden varierar från 2 m ö.h. vid startpunkten, till 22 m ö.h. vid klockstapeln. Nagu-nalles egen stig underhålls av Pargas stad och är ett resultat av samarbete mellan barnen och ungdomarna i Musik och Bildkonstskolan Art-Dur, Nagu hembygdsförening r.f. samt författaren Henrika Andersson och illustratören Christel Rönns. [8]
Källor redigera
Noter redigera
- ^ Teatterit ja teatterintekijät 2005, Teatterin tiedotuskeskus 2005, ISBN 952-471-629-1, sivu 109.
- ^ ”Teaterhögskolan”. https://www.uppslagsverket.fi/sv/sok/view-103684-Teaterhoegskolan. Läst 3 augusti 2018.
- ^ ”Conservatoire national supérieur d’art dramatique”. Arkiverad från originalet den 9 november 2015. https://web.archive.org/web/20151109164210/http://www.cnsad.fr/1.aspx. Läst 3 augusti 2018.
- ^ Studentteatern i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
- ^ Klockriketeatern i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
- ^ ”Kirjailija Claes Andersson: ”Kun isä aikoi ampua minut””. Kotiliesi.fi. https://kotiliesi.fi/ihmiset-ja-ilmiot/kirjallisuus/kirjailija-claes-andersson-kun-isa-aikoi-ampua-minut/. Läst 3 augusti 2018.
- ^ Westö, Mårten i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 3 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180803194108/http://www.saaristo.org/index.php?page=290&lang=3. Läst 3 augusti 2018.