Henrik IV av Sachsen

Henrik IV av Sachsen
	Henrik IV av Sachsen
	Henrik den fromme, målning av Lukas Cranach den äldre.
Född	Heinrich der Fromme; 16 mars 1473; Dresden
Död	18 augusti 1541 (68 år); Dresden
Begravd	Freibergs domkyrka
Medborgare i	Hertigdömet Sachsen
Sysselsättning	Härskare
Maka	Katarina av Mecklenburg; (g. 1512–1541)
Barn	Sibylle av Sachsen (f. 1515); Emilia av Sachsen (f. 1516); Sidonie av Sachsen (f. 1518); Moritz, kurfurste av Sachsen (f. 1521); Severin av Sachsen (f. 1522); August I av Sachsen (f. 1526)
Föräldrar	Albrekt III; Sidonie av Böhmen
Släktingar	Katarina av Sachsen (syskon); Hertig Georg av Sachsen (syskon); Fredrik III av Sachsen; Johan den ståndaktige av Sachsen
Heraldiskt vapen
	Redigera Wikidata

Henrik IV av Sachsen, kallad Henrik den fromme (tyska: Heinrich der Fromme), född 16 mars 1473 i Dresden, död där 18 augusti 1541, var från 1539 till sin död hertig av Sachsen-Meissen och Sagan och som Henrik V markgreve av Meissen. Han tillhörde den albertinska linjen av huset Wettin. Under sin tvååriga regeringstid införde han den lutherska reformationen i Sachsen-Meissen och Sagan.

Biografi redigera

Henrik var son till hertigen Albrekt III av Sachsen-Meissen och Sagan, grundare av den albertinska linjen av huset Wettin, och prinsessan Sidonie av Böhmen, dotter till kung Georg av Böhmen. Henrik genomförde 1498 en pilgrimsfärd till Jerusalem och utsågs 1499 till guvernör i Friesland av sin far. När hans far dog år 1500 ärvde den äldre brodern Georg hertigdömet, medan Henrik blev herre till Friesland.

1503 genomförde Henrik en pilgrimsresa på Jakobsvägen till Santiago de Compostela. Tiden som herre till Friesland präglades av folkliga revolter som protester mot skatterna under det sachsiska styret, så att residensslottet i Franeker tidvis belägrades. 1505 överlät Henrik Friesland till sin bror Georg i utbyte mot en årlig penningsumma och länen Wolkenstein och Freiberg. Hans residens blev Freudensteins slott i Freiberg. Han var intresserad av jakt och byggde med tiden upp en stor samling vapen och jakttroféer på slottet. År 1521 gav han stadsrättigheter till gruvstaden Marienberg i Erzgebirge, efter att silver hittats i området.

Henrik konverterade till lutherdomen 1536, efter att frun Katarina ägnat många år åt att övertala honom, och införde med släktingen kurfursten Johan Fredriks hjälp reformationen i Freiberg. Den första lutherska gudstjänsten hölls på nyårsdagen 1537 i Freibergs domkyrka. Henrik kom därigenom i konflikt med brodern Georg, som höll kvar vid katolicismen och förgäves försökte värva Henrik till det katolska lägret.

Då hertigen Georgs söner dog före honom, blev Henrik 1539 först i arvsföljden till hertigdömet. Georg försökte riva upp faderns arvsordning från 1499, som stipulerade att hertigdömet skulle ärvas av Henrik i händelse av Georgs död utan arvingar, och istället testamentera hertigdömet till kejsarens bror Ferdinand, men då Georg endast två månader senare avled ärvde Henrik hertigdömet vid 66 års ålder. Henrik införde efter trontillträdet den lutherska reformationen i Sachsen-Meissen, vilket firades i Leipzig i Martin Luthers närvaro 25 maj 1539. Henrik regerade i endast två år fram till sin död 1541, men hans införande av reformationen skulle få stora religiösa och politiska konsekvenser för Sachsen. Hans son Moritz, sedermera kurfurste av Sachsen, ärvde hertigdömet efter hans död.

Familj redigera

Henrik gifte sig med Katarina av Mecklenburg, dotter till hertigen Magnus II av Mecklenburg-Schwerin, i Freiberg 6 juli 1512. De fick sex barn:

Sybille av Sachsen (född i Freiberg 2 maj 1515, död i Buxtehude, 18 juli 1592), gift 8 februari 1540 med hertig Franz I av Sachsen-Lauenburg.
Emilia av Sachsen (född i Freiberg 27 juli 1516, död i Ansbach, 9 mars 1591), gift 25 augusti 1533 med markgreve Georg av Brandenburg-Ansbach.
Sidonie av Sachsen (född i Meissen, 8 mars 1518, död i klostret Weissenfels, 4 januari 1575), gift 17 maj 1545 med hertig Erik II av Braunschweig-Calenberg-Göttingen.
Moritz av Sachsen (född i Freiberg, 21 mars 1521, död av skador efter slaget vid Sievershausen, 11 juli 1553), kurfurste av Sachsen.
Severin av Sachsen (född 28 augusti 1522, död i Innsbruck 10 oktober 1533).
August I av Sachsen (född i Freiberg 31 juli 1526, död i Dresden 11 februari 1586), kurfurste av Sachsen, gift 1548 med prinsessan Anna av Danmark.

Henrik den fromme av Sachsen, från Lucas Cranach den äldres verkstad.
Henrik IV:s döttrar (fr. v.) Sibylla, Emilia och Sidonia av Sachsen, oljemålning av Lucas Cranach den äldre omkring 1535. Målningen har tillhört de kejserliga samlingarna och finns på Kunsthistorisches Museum i Wien.

Referenser redigera

^ [a b] Sächsische Biografie, Heinrich, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, Heinrich Herzog von Sachsen, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Hendrik van Saksen, Biografisch Portaal (på nederländska), läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ läst: 7 augusti 2020.^{[källa från Wikidata]}

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Heinrich (Sachsen).

Externa länkar redigera

Wikimedia Commons har media som rör Henrik IV av Sachsen.
Bilder & media

[26e8c1c85b8cb2befd6facb0b29b527524f8f293-1] [a b] Sächsische Biografie, Heinrich, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[68d21353879398af8679289517eb43a1bbd62acd-2] [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, Heinrich Herzog von Sachsen, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[e14d522e7872cc86423fed582c80de2b36a1daa4-3] Hendrik van Saksen, Biografisch Portaal (på nederländska), läs online.^{[källa från Wikidata]}

[9c1e6917c9d033264d926ff5f231aa8d289a0999-4] äst: 7 augusti 2020.^{[källa från Wikidata]}

[1]

[2]

[3]

[4]