Helge Rønning
Helge Rønning, född den 1 september 1943 i Oslo, är en norsk litteratur- och medieforskare.
.jpg)
Rønning blev mag.art. 1971, och är sedan 1987 professor vid Institutt for medier og kommunikasjon vid Universitetet i Oslo. Han är aktiv som forskare på ett flertal områden, såsom afrikansk samtidslitteratur, Frankfurtskolans filosofi, Henrik Ibsen, europeisk modernism och tv-mediets ställning i dag. Han har aktivt deltagit i samhällsdebatten och var en centralfigur i 1970-talets litterära strider.[1] Åren 1969–1973 var han redaktör för vänstertidskriften Kontrast.[2] Mellan 1979 och 1988 var han redaktör för tidskriften Samtiden, och mellan 1994 och 1997 ledde han Norsk faglitterær forfatter- og oversetterforening.[1]
Av hans böcker kan nämnas Moderne afrikanske fortellere (1971), Linjer i norsk prosa (red., 1977), Samtaler i Samtiden (1990) och Den umulige friheten. Henrik Ibsen og moderniteten (2006). Han var huvudförfattare till band 7 av den nordiska samproduktionen Världens litteraturhistoria (1994, red. Hans Hertel).[1]
Källor redigera
- ^ [a b c] ”Helge Rønning”. Store norske leksikon. http://snl.no/Helge_R%C3%B8nning. Läst 16 november 2011.
- ^ ”Kontrast”. Store norske leksikon. http://snl.no/Kontrast. Läst 16 november 2011.