Heinrich Dernburg
Heinrich Dernburg, född 3 mars 1829 i Mainz, död 23 november 1907 i Charlottenburg, var en tysk jurist; bror till Friedrich Dernburg.
| Heinrich Dernburg | |
 | |
| Född | 3 mars 1829 Mainz |
|---|---|
| Död | 23 november 1907[1] (78 år) Charlottenburg |
| Begravd | Luisenfriedhof III |
| Medborgare i | Kejsardömet Tyskland |
| Utbildad vid | Humboldt-Universität zu Berlin Justus-Liebig-Universität Gießen  |
| Sysselsättning | Jurist[2], politiker[2], universitetslärare |
| Befattning | |
| Medlem av Preussens herrehus | |
| Arbetsgivare | Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg Zürichs universitet Humboldt-Universität zu Berlin |
| Släktingar | Friedrich Dernburg (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
_Heinrich_Dernburg.jpg)
Dernburg blev 1852 professor i Zürich, 1862 i Halle an der Saale och 1873 vid Berlins universitet, där hans ämnen var romersk och allmän preussisk rätt. Han valdes 1866 till Halles och 1873 till Berlins universitets representant i preussiska herrehuset, där han understödde Otto von Bismarcks politik.
Dernburgs förnämsta arbete är Lehrbuch des preußischen Privatrechts und der Privatrechtsnormen des Reichs (tre band, 1871-80: band I och II i femte upplagan 1894-97). Vidare märks hans Pandekten (tre band, 1884-87; sjunde upplagan 1902-03).
Källor redigera
- ^ SNAC, Heinrich Dernburg, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- Dernburg, Heinrich i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)