Hans Selye

österrikisk-ungersk-kanadensisk endokrinolog

János Hugo Bruno ”Hans” Selye, född 26 januari 1907 i Wien, Österrike, död 16 oktober 1982 i Montreal, Kanada, var en österrikisk-ungersk-kanadensisk läkare (fysiolog).

Hans Selye
Född26 januari 1907[1][2][3]
Wien[4][5]
Död16 oktober 1982[1][2][3] (75 år)
Montréal[6], Kanada
Medborgare iKanada[7], Österrike[7] och Ungern[7]
Utbildad vidKarlsuniversitetet,
Johns Hopkins University,
McGill University, filosofie doktor i naturvetenskap, [8]
filosofiska fakulteten vid Karl-Ferdinands-Universität, [5]
medicinska fakulteten vid Karl-Ferdinands-Universität, [5]
Přírodovědecká fakulta Německé univerzity v Praze, [5]
SysselsättningLäkare, psykolog, universitetslärare, endokrinolog, fysiolog
Befattning
Professor
ArbetsgivareUniversité de Montréal
Utmärkelser
Companion av Kanadaorden (1968)
Hedersdoktor vid Masarykuniversitetet (1969)[9]
F.N.G. Starr Award (1972)[10]
Prix Acfas Urgel-Archambault (1974)[11]
Kanadas Hall of Fame inom medicin (2006)[12]
Hedersdoktor vid Universität Graz
Hedersdoktor vid Laval Universitet[13]
Redigera Wikidata

Selye var professor vid Université de Montréal. Han myntade begreppet stress 1936 och är upphovsman till teorin om det s.k. adaptionssyndromet.[14]

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Hans Selye, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, Hans Selye, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Селье Ганс”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 26 februari 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d] Studenti pražských univerzit 1882–1945.[källa från Wikidata]
  6. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c] Libris, 18 september 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.ncbi.nlm.nih.gov .[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, www.muni.cz .[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, www.cma.ca .[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, www.acfas.ca .[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, cdnmedhall.ca .[källa från Wikidata]
  13. ^ läs online, www.ulaval.ca .[källa från Wikidata]
  14. ^ Bra Böckers lexikon, 1979.

Externa länkar redigera