Wikipedia

Hōeijordbävningen 1707

Hōeijordbävningen 1707, som inträffade klockan 14.00 lokal tid den 28 oktober 1707, var den största jordbävningen i Japans historia[3] ända till 2011 då jordbävningen vid Tohoku överträffade den.[4] Den skapade måttlig till svår skada genom sydvästra Honshu, Shikoku och Kyūshū.[5] Jordbävningen och den resulterande destruktiva tsunamin orsakade mer än 5 000 dödsfall.[6] Jordbävningen kan också ha gett upphov till Fujis utbrott 49 dagar senare.[7] Jordbävningen har fått sitt namn från den japanska regeringsperioden Hōei.

Hōeijordbävningen 1707
View of the extinct volcano Ashitakayama.jpg
Fuji med kratern efter Hōeiutbrottet av Utagawa Hiroshige.
Hōeijordbävningen på kartan över Japan
Hōeijordbävningen
Hōeijordbävningen på kartan över Japan.
Datum28 oktober 1707
Tidpunkt14:00
Drabbade områdenJapan: Chubu, Kansai, Shikoku, Kyūshū
Magnitud8.6 ML, Mw8.7[1] – 9.3[2] (est.)
Skador
Döda>5,000

Bakgrund redigera

Honshus sydliga kust löper parallellt med subduktionszonen av den filippinska plattan under den eurasiska kontinentalplattan. Rörelse på denna konvergenta plattans gräns leder till många jordbävningar, några av dem väldigt våldsamma, så kallade mega-thrust-jordbävningar.

Subduktionszonen har fem distinkta segment (AE) som kan få utbrott av sig själva.[8][9] Segmenten har utbrutit antingen ensamt eller tillsammans upprepade gånger under de senaste 1300 åren.[10] Mega-thrust-jordbävningar på denna struktur tenderar att förekomma i par, med ett relativt kort tidsgap mellan dem. Förutom två händelser 1854 fanns det liknande jordbävningar 1944 och 1946. I varje fall utbröt det nordöstra segmentet före det sydvästra segmentet.[11] Under hōeijordbävningen 1707 var jordbävningarna antingen samtidiga eller nära nog i tid för att inte särskiljas av historiska källor.

Skador redigera

Hōeijordbävningen krävde mer än 5000 människoliv, samtidigt som 29 000 hus förstördes. Minst ett stort jordskred i prefekturen Shizuoka utlöstes av jordbävningen.[12] Detta jordskred är ett av de tre största i Japan, då det omfattade ett område på 1,8 km2, med en beräknad volym på 120 miljoner m3.[13]

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Christine Chesley, Peter C. LaFemina, Christine Puskas, Daisuke Kobayashi.(2012).The 1707 Mw8.7 Hoei earthquake triggered the largest historical eruption of Mt. Fuji, GEOPHYSICAL RESEARCH LETTERS, vol. 39, L24309.
  2. ^ Yuzo Ishikawa.(2012).”Re-evaluation of Mw of the 1707 Hoei earthquake.”. Re-evaluation of Mw of the 1707 Hoei earthquake.. http://g-ever.org/en/materials/sharing/G-EVER1_P_Ishikawa_AIST.pdf.  ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 13 april 2016. https://web.archive.org/web/20160413135421/http://g-ever.org/en/materials/sharing/G-EVER1_P_Ishikawa_AIST.pdf. Läst 2 augusti 2018. 
  3. ^ IISEE. ”Catalog of Damaging Earthquakes in the World (Through 2009)”. Catalog of Damaging Earthquakes in the World (Through 2009). http://iisee.kenken.go.jp/utsu/index_eng.html. Läst 23 december 2009. 
  4. ^ ”Magnitude 8.9 – NEAR THE EAST COAST OF HONSHU, JAPAN 2011 March 11 05:46:23 UTC”. Magnitude 8.9 – NEAR THE EAST COAST OF HONSHU, JAPAN 2011 March 11 05:46:23 UTC. 11 March 2011. Arkiverad från originalet den 12 March 2011. https://web.archive.org/web/20110312174548/http://earthquake.usgs.gov/earthquakes/recenteqsww/Quakes/usc0001xgp.php. Läst 11 mars 2011. 
  5. ^ Miyazawa, M. (2005). ”Historical maximum seismic intensity maps in Japan from 1586 to 2004: construction of database and application”. Ann. Disaster Prev. Res. Inst. Kyoto Univ.. Arkiverad från originalet den 22 July 2011. https://web.archive.org/web/20110722072314/https://www.dpri.kyoto-u.ac.jp/dat/nenpo/no48/48c0/a48c0p13.pdf. Läst 30 januari 2010.  Arkiverad 29 mars 2012 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120329214357/http://www.dpri.kyoto-u.ac.jp/dat/nenpo/no48/48c0/a48c0p13.pdf. Läst 2 augusti 2018. 
  6. ^ Ando, M. (2006). ”Groundwater and Coastal Phenomena Preceding the 1944 Tsunami (Tonankai Earthquake)”. Groundwater and Coastal Phenomena Preceding the 1944 Tsunami (Tonankai Earthquake). Arkiverad från originalet den 2011-07-20. https://web.archive.org/web/20110720001529/http://www.gsj.jp/GDB/openfile/files/no0484/PDF/06_Ando/Ando_ppt.pdf. Läst 30 januari 2010.  Arkiverad 20 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 20 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110720001529/http://www.gsj.jp/GDB/openfile/files/no0484/PDF/06_Ando/Ando_ppt.pdf. Läst 2 augusti 2018. 
  7. ^ Hill, D.P.; Pollitz F.; Newhall C. (2002). ”Earthquake-Volcano Interactions”. Physics Today 55 (11): sid. 41–47. doi:10.1063/1.1535006. Bibcode: 2002PhT....55k..41H. 
  8. ^ Ando, M. (1975). ”Source mechanisms and tectonic significance of historical earthquakes along the nankai trough, Japan”. Tectonophysics 27 (2): sid. 119–140. doi:10.1016/0040-1951(75)90102-X. Bibcode: 1975Tectp..27..119A. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/004019517590102X. Läst 13 november 2009. 
  9. ^ Ishibashi, K. (2004). ”Status of historical seismology in Japan”. Annals of Geophysics 47 (2/3): sid. 339–368. http://www.earth-prints.org/bitstream/2122/763/1/02Ishibashi.pdf. Läst 22 november 2009. 
  10. ^ Sieh, K.E. (1981). A Review of Geological Evidence for Recurrence Times of Large Earthquakes. http://www.gps.caltech.edu/~sieh/pubs_docs/papers/P81b.pdf. Läst 13 november 2009.  Arkiverad 4 juni 2010 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 juni 2010. https://web.archive.org/web/20100604120819/http://www.gps.caltech.edu/~sieh/pubs_docs/papers/P81b.pdf. Läst 2 augusti 2018. 
  11. ^ Kaneda, Y.; Kawaguchi, K.; Araki, E.; Matsumoto, H.; Nakamura, T.; Kamiya, S.; Hori, T.; Baba, T. (2007). ”Precise real-time observatory and simulating phenomena of earthquakes and tsunamis around the Nankai Trough – Towards the understanding of mega thrust earthquakes”. Underwater Technology and Workshop on Scientific Use of Submarine Cables and Related Technologies, 2007. Symposium on: sid. 299–300. http://ieeexplore.ieee.org/xpl/freeabs_all.jsp?arnumber=4231136. Läst 13 november 2009. 
  12. ^ Tsuchiya, S. (2010). ”Large Sediment Movement Caused by the Catastrophic Ohya-Kuzure Landslide”. Journal of Disaster Research. http://www.fujipress.jp/finder/preview_download.php?pdf_filename=PRE_DSSTR000500030004.pdf&frompage=abst_page&pid=3492&lang=English. Läst 28 oktober 2012. 
  13. ^ ”Case 2: Oya Hillside work”. Case 2: Oya Hillside work. http://www.nilim.go.jp/lab/bcg/siryou/tnn/tnn0277pdf/ks0277008.pdf. Läst 30 januari 2010. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Hōeijordbävningen_1707&oldid=54028261”