Höghus
Ett höghus är en byggnad med vanligtvis fem eller fler våningar.[1] Utanför Sverige kan andra benämningar och definitioner förekomma. Oftast sätter man gränsen högre, så att höghus har i alla fall sju våningar.[2]
Höghus började byggas efter uppfinningen av hissen vid 1800-talets mitt. De första höghusen byggdes i Chicago och New York i USA varifrån benämningen skyscraper (svenska skyskrapa) kommer. Englands första höghus även kallat tjockhus[vem?] byggdes 1951. Innan projekteringen var arkitekterna i Sverige och studerade hur man byggde här. Sverige var ett av flera föregångsländer vid den här tiden vad gällde höghus. Redan 1940 fanns enstaka höghusområden uppförda i Göteborg.[3]
Byggnaden bör också vara indelad i våningsplan och inte utgöra ett kyrktorn, en radiomast eller dylikt, för att kallas ett höghus.
Se även redigera
Referenser redigera
- ^ Svensk ordbok, Esselte studium 1986
- ^ ”Data Standards: Real Estate, high-rise building (ESN 18727)”. Emporis Standards. Arkiverad från originalet den 23 september 2012. https://web.archive.org/web/20120923051158/http://www.emporis.com/building/standards/high-rise-building. Läst 30 november 2008.
- ^ Rådberg, Johan (1988). Doktrin och täthet i svenskt stadsbyggande 1875-1975. Statens råd för byggnadsforskning. ISBN 91-540-4839-7
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Höghus.
