Häxspökuggla[2] (Ninox theomacha) är en fågel i familjen ugglor inom ordningen ugglefåglar.[3]

Häxspökuggla
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningUgglefåglar
Strigiformes
FamiljUgglor
Strigidae
SläkteNinox
ArtHäxspökuggla
N. theomacha
Vetenskapligt namn
§ Ninox theomacha
Auktor(Bonaparte, 1855)
Synonymer
Papuaspökuggla (numera namn på Uroglaux dimorpha)

Utseende och läte redigera

Häxspökugglan är en rätt liten uggla med mörkbrun rygg och varmt chokladrunt bröst. På huvudet syns korta och ljusa ögonbrynsstreck som bildar ett V. I vissa områden har fåglar breda och vita streck på buken och vita fläckar på ryggen. Den skiljs från andra ugglor på Nya Guinea genom mindre storlek och avsaknad av tydliga streck eller tvärband. Lätet är ett tvåstavigt nedåtböjt "hooo-hooo!" som upprepas i intervaller.

Utbredning och systematik redigera

Häxspökuggla delas in i fyra underarter:[3]

  • Ninox theomacha hoedtii – förekommer på öarna Waigeo och Misool (utanför västra New Guinea)
  • Ninox theomacha theomacha – förekommer på Nya Guinea
  • Ninox theomacha goldii – förekommer på D'Entrecasteaux-öarna (Goodenough, Fergusson, Normanby)
  • Ninox theomacha rosseliana – förekommer på Louisiadeöarna (Tagula och Rossel)

Underarten hoedtii inkluderas ibland i nominatformen.[4]

Levnadssätt redigera

Häxspökugglan är den vanligaste ugglan i låglänta och bergsbelägna skogar och skogsbryn. Den fångar ofta insekter i flykten från en sittplats.

Status redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).[1]

Noter redigera

  1. ^ [a b] Birdlife International 2012 Ninox theomacha Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2017. IOC World Bird List (v 7.3). doi : 10.14344/IOC.ML.7.3.

Externa länkar redigera