Wikipedia

Gunnar Wetterberg

svensk historiker och författare

Per Gunnar Wetterberg, född 18 januari 1953 i Slottsstadens församling, Malmöhus län,[2] är en svensk historiker och författare.

Gunnar Wetterberg
Född18 januari 1953[1] (71 år)
Slottsstadens församling[1], Sverige
Medborgare iSverige[1]
Utbildad vidLunds universitet
SysselsättningFörfattare, historiker
Utmärkelser
Stora historiepriset (2003)
Samfundet De Nios Särskilda pris (2010)
Webbplatsgunnarwetterberg.se
Redigera Wikidata

Under åren 1999–2013 var han Sacos samhällspolitiske chef.[3] Han är sedan 2010 fristående kolumnist på Expressens ledarsida.[4] Han har suttit i styrelserna för Södertörns högskola, Länsförsäkringar Liv, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, Lunds universitet och Sveriges Radio[5]. Han är ledamot av Utrikespolitiska institutets styrelse sedan 2020 (vice ordförande sedan 2021).

Biografi redigera

Gunnar Wetterberg var i slutet av 1960-talet ledamot av styrelsen för SECO (numera Sveriges Elevkårer). Han studerade vid Lunds universitet[6] och påbörjade forskarutbildning i historia, men avbröt den 1975 för arbete vid Utrikesdepartementet. Han har också arbetat vid Riksrevisionsverket, Finansdepartementet (som huvudsekreterare i Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi och som chef för departementets strukturenhet med ansvar för Långtidsutredningarna 1992 och 1995) och Svenska Kommunförbundet. Han har skrivit biografier över Axel Oxenstierna och Arvid Horn, en historik över Sveriges riksbank, en genomgång av familjen Wallenbergs betydelse, samt böcker och artiklar om samhällsekonomi, demografi och utbildning. Wetterberg har under en lång tid varit aktiv som debattör i svenska medier, inte minst i många samhällsekonomiska ämnen. Han är med i panelen för SVT:s nysatsning på TV-programmet Fråga Lund hösten 2016. Säsongerna 2018/2019 och 2019/2020 vann han TV-tävlingen På spåret tillsammans med Parisa Amiri.

Han är sambo med Susanne Ackum.[7]

Debattör redigera

År 2010 skrev han i Nordiska Rådets årsbok artikeln "Förbundsstaten Norden", där han följde upp en debattartikel ett år tidigare genom att argumentera för att de fem nordiska länderna på 20–25 års sikt borde gå samman till en federation efter schweizisk modell.[8][9] Han har också föreslagit införandet av en gemensam nordisk valuta,[10] samt att alla Sveriges ungdomar (av båda könen) borde inkallas till en allmän samhällstjänst, som ersättning för den avskaffade allmänna värnplikten.[11]

Fram till 1987 var Wetterberg politiskt aktiv i Vänsterpartiet kommunisterna.

Utmärkelser, ledamotskap och priser i urval redigera

TV-medverkan redigera

Bibliografi redigera

  • Det nya samhället. Om den offentliga sektorns möjligheter, Tiden 1991
  • Historien upprepar sig aldrig, SNS förlag 1994
  • Kommunerna, SNS förlag 1997
  • Nästa Sverige, Norstedts 1998
  • Kanslern. Axel Oxenstierna i sin tid. Del 1-2, Atlantis 2002
  • Levande 1600-tal. Essäer, Atlantis 2003
  • Arbetet - välfärdens grundval, SNS förlag 2004
  • Den kommunala självstyrelsen, SNS Pocketbibliotek 2004
  • Från tolv till ett. Arvid Horn – 1664–1742 (Atlantis 2006
  • Efter fyrtiotalisterna, Kommunlitteratur 2008
  • Pengarna & makten. Riksbankens historia, Sveriges riksbank i samarbete med Atlantis 2009
  • Alkoholen, samhället och arbetslivet, SNS förlag 2009
  • Axel Oxenstierna. Makten och klokskapen, Atlantis 2010
  • Nils Edén, Bonniers 2010
  • Förbundsstaten Norden, Nordiska Rådet 2010
  • Kurvans kraft. En bok om befolkningsfrågan, Weylers, 2011
  • Wallenberg. Ett familjeimperium, Bonniers, 2013
  • Skånes historia I. 11500 f.Kr. - 1375 e.Kr., Bonniers, 2016
  • Medelklassens guldägg. Från SPP till Alecta 1917-2017, Dialogos, 2016
  • Skånes historia II. 1376-1720, Bonniers, 2017
  • Skånes historia III. 1720-2017, Bonniers, 2017
  • Träd. En vandring i den svenska skogen, Bonniers, 2018
  • Ingenjörerna, Bonniers, 2020
  • Prästerna, Bonniers, 2022

Källor redigera

  1. ^ [a b c] Sveriges befolkning 2000, Sveriges Släktforskarförbund, 2020, Wetterberg, Per Gunnar, läst: 7 september 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ Sveriges befolkning 2000: Wetterberg, Per Gunnar (1953-01-18) Försäkringskassan, uttag avseende 20001231 (2014)
  3. ^ SACO: Gunnar Wetterberg, läst 14 februari 2010
  4. ^ ”Gunnar Wetterberg”. Expressen. https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/. Läst 9 februari 2018. 
  5. ^ ”Styrelse”. Sveriges Radio. 16 april 2019. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3113&artikel=6019035. Läst 24 februari 2020. 
  6. ^ [a b] Lunds universitet: Gunnar Wetterberg hedersdoktor i Lund Arkiverad 5 november 2012 hämtat från the Wayback Machine., pressmeddelande 2009-02-13
  7. ^ ”Svd.se. Finansrådet gör sidbyte i regeringskansliet”. http://www.svd.se/finansradet-gor-sidbyte-i-regeringskansliet. Läst 19 augusti 2016. 
  8. ^ Gunnar Wetterberg. "'De fem nordiska länderna bör gå ihop i en ny union'", Dagens Nyheter, 27 oktober 2009. Läst den 28 december 2011.
  9. ^ Gunnar Wetterberg. "'Historisk möjlighet att skapa en ny nordisk union'", Dagens Nyheter, 13 december 2009. Läst den 28 december 2011.
  10. ^ Gunnar Wetterberg. "'Om euron faller behövs en gemensam nordisk valuta'", Dagens Nyheter, 25 oktober 2011. Läst den 28 december 2011.
  11. ^ Gunnar Wetterberg. "En ny samhällstjänst vore vår tids bästa nyhetslöfte", 'Helsidan', Dagens Nyheter, 27 december 2013 (pappersversionen).
  12. ^ Kungl. Vetenskapsakademien: Från teoretisk magnetism till brinnande zeppelinare – fem nya ledamöter invalda i akademien Arkiverad 14 december 2010 hämtat från the Wayback Machine., pressmeddelande 3 februari 2010
  13. ^ Nättidningen Svensk Historia. ”Oxenstiernabiografi gav historiepris”. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100817223703/http://www.svenskhistoria.se/default.aspx?newsid=2352. Läst 8 oktober 2008. 

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gunnar_Wetterberg&oldid=54435061”