Gulbröstad fnittertrast[2] (Pterorhinus gularis) är en asiatisk fågel i familjen fnittertrastar inom ordningen tättingar.[3]

Gulbröstad fnittertrast
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFnittertrastar
Leiothrichidae
SläktePterorhinus
men se text
ArtGulbröstad fnittertrast
P. gularis
Vetenskapligt namn
§ Pterorhinus gularis
Auktor(McClelland, 1840)
Synonymer
  • Garrulax gularis
  • Ianthocincla gularis

Utseende och levnadssätt redigera

Gulbröstad fnittertrast är en medelstor (23–25,5 cm) och långnäbbad, tillbakadragen fnittertrast. Den har svart ögonmask samt gult på hake, strupe och bröst. Vidare är den rostfärgad på flanker och undergump, rostbrun ovan och även stjärten är rostfärgad utan vita spetsar som hos liknande gulstrupig fnittertrast. Fågeln hittas i tät städsegrön undervegetation.[4]

 

Utbredning och systematik redigera

Gulbröstad fnittertrast förekommer från östra Bhutan till nordöstra Indien, norra Myanmar och norra Laos.[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet redigera

Gulbröstad fnittertrast placeras traditionellt i det stora fnittertrastsläktet Garrulax, men den taxonomiska auktoriteten Clements et al lyfte ut den och ett antal andra arter till släktet Ianthocincla efter DNA-studier.[5][6] Senare studier visar att Garrulax består av flera, äldre utvecklingslinjer,[7] även inom Ianthocincla. Författarna till studien rekommenderar därför att släktet delas upp ytterligare, på så sätt att gulbröstad fnittertrast med släktingar lyfts ut till det egna släktet Pterorhinus. Idag följer tongivande International Ornithological Congress och även Clements et al dessa rekommendationer.[3][5]

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av habitatförlust och fragmentering, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som lokalt inte ovanlig till sällsynt.[8]

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2018 Pterorhinus gularis . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 11 december 2021.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2019. IOC World Bird List (v 9.1). doi :  10.14344/IOC.ML.9.1.
  4. ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  5. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
  6. ^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
  7. ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
  8. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2007. Handbook of the Birds of the World, vol. 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar redigera