Grete Meisel-Hess
Grete Meisel-Hess, född Margarethe Meisel[5] 18 april 1879 i Prag, död 8 april 1922 i Berlin, var en österrikisk författare och feminist.
| Grete Meisel-Heß | |
 | |
| Född | 18 april 1879[1][2] Prag[3][4] |
|---|---|
| Död | 18 april 1922[1][2] (43 år) Berlin[4] |
| Medborgare i | Österrike |
| Sysselsättning | Författare, psykolog |
| Redigera Wikidata | |
Meisel-Hess var till en början verksam i Wien, där hon utvecklade en utopisk-feministisk teori som var inspirerad dels av kvinnorörelsen och socialismen, dels av Sigmund Freud och Friedrich Nietzsche. I hennes tänkande hade sexualiteten stor betydelse och hennes mest kända arbete, Die sexuelle Krise (1909), översattes till engelska. Hon var från 1908 verksam i Berlin och en ledare inom Bund für Mutterschutz und Sexualreform.[6]
Biografi redigera
Grete Meisel-Hess familj tillhörde den tyskspråkiga, judiska övre medelklassen i Prag. Hon var det enda barnet. Familjen flyttade till Wien i början av 1890-talet och Grete Meisel-Hess studerade filosofi, sociologi och biologi vid Wiens universitet. Hon kunde inte ta examen, då kvinnor inte tilläts göra det. Runt 1900 gifte hon sig med en man vid namn Hess, men de skilde sig senare.[7]
Meisel-Hess var engagerad i kvinnorörelsen. Hon höll bland annat föreläsningar och publicerades i dagspress och tidningar.
Meisel-Hess skrev ett flertal romaner och noveller. Hennes första roman, Fanny Roth, utkom 1902.
När Otto Weiningers Geslecht und Charakter (svenska: Kön och karaktär) utkom 1903, var Grete Meisel-Hess den enda kvinnan[5] som gick till motangrepp med den egna motskriften Weiberhass und Weiberverachtung (svenska: Kvinnohat och kvinnoförakt), som utkom 1904.[5] Weiberhass und Weiberverachtung översattes till ryska 1909.[5]
Meisel-Hess flyttade 1908 till Berlin, där hon sedan bodde resten av sitt liv.[5] Här skrev hon den första delen av Die sexuelle Krise (svenska: Den sexuella krisen), en trilogi om sexualitet. Andra delen, Das Wesen der Geschlechlichkeit (svenska: Sexualitetens kärna) utkom 1916. Tredje delen, Die Bedeutung der Monogamie (svenska: Betydelsen av monogami) utkom 1917. Det var i dessa böcker där Meisel-Hess formulerade sin utopisk-feministiska teori om kvinnlig frigörelse. I Berlin gifte Meisel-Hess sig 1909 med arkitekten Oskar Gellert.[8][7] De skilde sig senare.[7]
Som medlem i Bund für Mutterschutz und Sexualreform var hon en av deras mest aktiva föredragshållare och skribenter.[5] Hon var även verksam i tidskriften Die Aktion.[7]
Bibliografi (ej fullständig) redigera
- Eine sonderbare Hochzeitsreise. Neue Novellen.
- Generationen und ihre Bildner. Ein Essay. Edelheim, Berlin, 1901
- In der modernen Weltanschauung. H. Seemann, Leipzig, 1901.
- Suchende Seelen. Drei Novellen. H. Seemann, Leipzig, 1903. (Tillgänglig via Internet Archive)
- Annie – Bianka. Eine Reisegeschichte. H. Seemann, Leipzig, 1903.
- Fanny Roth: Eine Jung–Frauengeschichte. Seeman, Berlin, 1910.
- Die Intellektuellen : Roman. Oesterheld, Berlin, 1911. (Tillgänglig via Internet Archive)
- Geister : Novellen. Rabinowitz, Leipzig, 1912.
Översatta verk redigera
- The Sexual Crisis: A Critique of our Sex Life, Critic and Guide Company, New York, 1917. (Tillgänglig via Internet Archive)
Referenser redigera
- ^ [a b] FemBios databas, Grete Meisel-Hess, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Frauen in Bewegung 1848–1938, Österrikiska nationalbiblioteket, Grete Meisel-Hess.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 23 november 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Sigrid Schmid-Bortenschlager & Hanna Schnedl-Bubeniček, Österreichische Schriftstellerinnen 1880–1938 : Eine Bio-Bibliographie, Verlag Hans-Dieter Heinz, 1982, s. 54-55, ISBN 978-3-88099-123-1, Gellert, Grete.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] Ellinor Melander (2022). ”Grete Meisel-Hess och den feministiska utopin”. Historiskan (2): sid. 72–75. ISSN 2002-150X. Läst 12 oktober 2023.
- ^ Nationalencyklopedin: Grete Meisel-Hess (hämtad 2021-03-27)
- ^ [a b c d] Melander, Ellinor (1990). Den sexuella krisen och den nya moralen: förhållandet mellan könen i Grete Meisel-Hess' författarskap. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. sid. 5–7. ISBN 9122013261. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-81136. Läst 12 oktober 2023
- ^ Ellinor Melander (1986). ”Grete Meisel-Hess”. Kvinnovetenskaplig tidskrift (1): sid. 75–77. ISSN 2001-1377. https://ojs.ub.gu.se/index.php/tgv/issue/view/201. Läst 12 oktober 2023.