Gråkronad bambusångare

asiatisk fågel i familjen lövsångare

Gråkronad bambusångare[2] (Phylloscopus tephrocephalus) är en asiatisk fågel i familjen lövsångare inom ordningen tättingar.[3]

Gråkronad bambusångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljLövsångare
Phylloscopidae
SläktePhylloscopus
ArtGråkronad bambusångare
P. tephrocephalus
Vetenskapligt namn
§ Phylloscopus tephrocephalus
Auktor(Anderson, 1871)
Utbredning
Synonymer
Seicercus tephrocephalus

Kännetecken redigera

Utseende redigera

Gråkronad bambusångare är en liten (10-11 cm) sångare. Den är mycket lik övriga arter i burkii-komplexet (se nedan). Kombinationen av lysande gulgrön ovansida, grå hjässa med svarta hjässband, gul ögonring och undersida och frånvaro av vingband är dock karakteristisk för arten. Jämfört med sina närmaste släktingar (se nedan) har den relativt mycket vitt i stjärten och inslag av grönt i hjässan endast just ovanför näbbasen.[4]

Läten redigera

Sången har inslag av tremolon och drillar som andra arter saknar. Den är jämfört med bergbambusångare och himalayabambusångare även ljusare. Bland lätena hörs ett kort och dämpat "chup", klart "chip" eller dubbelt "chu'du".[4]

Utbredning redigera

Gråkronad bambusångare häckar i nordöstra Indien (Nagaland och Mizoram), NE India (Nagaland, Mizoram), västra och norra Myanmar, södra och östra Kina (Yunnan, Sichuan, Guizhou, Shaanxi, Hubei, Zhejiang) samt norra Vietnam.[5] Vintertid ses den även från östra och södra Myanmar och nordvästra Thailand till alla sydligaste Kina och norra Indokina.[5]

Systematik redigera

Tidigare behandlades den som en del av arten burkii, idag kallad grönkronad bambusångare, tillsammans med Alströms bambusångare, bergbambusångare och himalayabambusångare samt emeibambusångaren. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet redigera

Bambusångarna placeras traditionellt i släktet Seicercus. DNA-studier[6] visar dock att arterna i Seicercus inte är varandras närmaste släktingar, där vissa arter istället står närmare arter i Phylloscopus. Olika auktoriteter hanterar detta på olika vis. De flesta expanderar numera Phylloscopus till att omfatta hela familjen lövsångare[3][7], vilket är den hållning som följs här. Andra flyttar ett antal Phylloscopus-arter till ett expanderat Seicercus[8].

Familjetillhörighet redigera

Lövsångarna behandlades tidigare som en del av den stora familjen sångare (Sylviidae). Genetiska studier har dock visat att sångarna inte är varandras närmaste släktingar. Istället är de en del av en klad som även omfattar timalior, lärkor, bulbyler, stjärtmesar och svalor.[9] Idag delas därför Sylviidae upp i ett antal familjer, däribland Phylloscopidae. Lövsångarnas närmaste släktingar är familjerna cettisångare (Cettiidae), stjärtmesar (Aegithalidae) samt den nyligen urskilda afrikanska familjen hylior (Hyliidae).

Levnadssätt redigera

Fågeln förekommer i städsegrön lövskog och bambustånd från 1400 till 2500 meters höjd, vintertid ner till havsnivån. Den lever ett tillbakadraget liv i undervegetationen där den livnär sig på insekter, ibland fångade i flykten. Den häckar i maj-juni och bygger ett klotformat bo som placeras i en buske 60 cm ovan mark.[5][4]

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som lokalt mycket vanlig.[10]

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Phylloscopus tephrocephalus Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
  4. ^ [a b c] Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:441, ISBN 978-1-84330-746-4
  5. ^ [a b c] Alström, P. (2018). Grey-crowned Warbler (Phylloscopus tephrocephalus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58913 13 december 2018).
  6. ^ Per Alström, et al. (2018). ”Complete species-level phylogeny of the leaf warbler (Aves: Phylloscopidae) radiation”. Molecular Phylogenetics and Evolution 126: sid. 141–152. doi:10.1016/j.ympev.2018.03.031. 
  7. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.2). doi : 10.14344/IOC.ML.8.2.
  8. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  9. ^ Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.
  10. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2006. Handbook of the Birds of the World, vol. 11: Old World Flycatchers to Old World Warblers. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar redigera