Wikipedia

Goal structuring notation

grafisk diagramnotation

Goal structuring notation (GSN) är en grafisk diagramnotation som används för att på ett strukturerat sätt visa uppbyggnaden av en logisk bevisföring och relationerna mellan dess olika delar, i ett tydligare format än vanlig text. GSN har använts för att presentera säkerhetsdokumentation inom branscher som vård,[1] flyg,[2] vägfordon, järnväg,[3] trafikledning och kärnkraft[4]. Metoden har även använts i andra sammanhang såsom informationssäkerhet, patentanspråk, debattstrategi och juridiska argument.[3]

Historik redigera

Notationen utvecklades först vid University of York under början av 1990-talet, för att övervinna upplevda problem med att presentera säkerhetsdokumentation med hjälp av Toulminmodellen.[5] Notationen vidareutvecklades och utökades av Tim Kelly, vars doktorsavhandling[6] från 1998 bidrog med systematiska metoder för att konstruera och underhålla GSN-diagram. Arbetet innefattade utveckling av rutiner och mallar för att bygga upp argumentation som bevisar säkerhet, som även främjar återanvändning av delar av sådan bevisföring. Under det sena 1990-talet och början av 2000-talet lärdes GSN-metoden ut på kurser i utveckling av säkerhetskritiska system i York, och olika tillägg till GSN-metoden föreslogs av Kelly och andra medlemmar i universitetets grupp för "High Integrity Systems Engineering".[7]

År 2007 hade notationen vunnit tillräckligt popularitet för att kunna sätta samman en grupp med användare från både industrin och universitetsvärlden för att standardisera notationen och dess omgivande metodik. Detta resulterade i publiceringen 2011 av GSN Community Standard. 2014 flyttades underhållet av GSN-standarden och hamnade under SCSC:s Assurance Case Working Group.[8] Revision 3 av standarden släpptes 2021.[5]

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Goal structuring notation, 30 januari 2023.
  1. ^ Ge, Xiaocheng; Rijo, Rui; Paige, Richard F.; Kelly, Tim P.; McDermid, John A. (2012). ”Introducing Goal Structuring Notation to Explain Decisions in Clinical Practice”. Procedia Technology 5: sid. 686–695. doi:10.1016/j.protcy.2012.09.076. ISSN 2212-0173. 
  2. ^ Haddon-Cave QC, Charles (28 October 2009), The Nimrod Review 
  3. ^ [a b] Cabot, Jordi (12 februari 2014). ”Goal Structuring Notation – a short introduction”. https://modeling-languages.com/goal-structuring-notation-introduction/. 
  4. ^ Spriggs, John (2012). GSN - The Goal Structuring Notation. doi:10.1007/978-1-4471-2312-5. https://link.springer.com/book/10.1007/978-1-4471-2312-5 
  5. ^ [a b] The Assurance Case Working Group (ACWG) (May 2021). Goal Structuring Notation Community Standard Version 3. https://scsc.uk/r141C:1?t=1 
  6. ^ Timothy Patrick Kelly (September 1998). ”Arguing Safety – A Systematic Approach to Managing Safety Cases”. University of York, Department of Computer Science. https://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download;jsessionid=4E3AE644DF5FD32EB1A4199843488042?doi=10.1.1.50.9458&rep=rep1&type=pdf. Läst 24 maj 2023. 
  7. ^ Hawkins, R.D.; Kelly, T.P. (July 2010). ”A Systematic Approach for Developing Software Safety Arguments”. Journal of System Safety 46 (4): sid. 25–33. ISSN 0743-8826. 
  8. ^ The Assurance Case Working Group (Jan 2018). Goal Structuring Notation Community Standard Version 2. https://scsc.uk/r141B:1 

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Goal_structuring_notation&oldid=54637440”