Gilel Storch
Gilel Storch (Hillel Storch) född 24 maj 1902 i dåvarande Dvinsk i guvernementet Vitebsk i Kejsardömet Ryssland (nu Daugavpils i Lettland), död 25 april 1983 i Stockholm, var en lettisk-svensk företagare.
| Gilel Storch | |
| Född | 24 maj 1902 Daugavpils |
|---|---|
| Död | 25 april 1983[1] (80 år) Stockholm |
| Medborgare i | Lettland |
| Sysselsättning | Entreprenör |
| Utmärkelser | |
| Kungliga Vasaorden | |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Gilel Storch flydde till Sverige 1940, där han senare arbetade för att försöka rädda judar ur de nazistiska koncentrationslägren, något som under krigets slutskede ledde till konkreta förhandlingar med SS- och Gestapochefen Heinrich Himmler. Under det sista krigsåret lyckades Storch även organisera hjälpsändningar till judiska fångar i tyska koncentrationsläger. Storch blev senare ordförande för den svenska grenen av Judiska världskongressen. Gilel Storch var far till industrimannen Marcus Storch, och Tobiasregistret är uppkallat efter hans sonson.
Minne redigera
Filmaren Lena Einhorn har skrivit boken och 1998 filmen Handelsresande i liv om Gilel Storchs gärning. Filmen vann Prix Europa år 1999.
Sedan 2018 delar Storchs stiftelse ut Gilel Storch priset till personer vars verksamhet främjat demokratiska och humanistiska värden.[2]
Pristagare redigera
- 2018 – Joachim Gauck
- 2019 – Ruth Bader Ginsburg
- 2020 – Göran Persson
- 2021 – Gloria Steinem
- 2022 – Adam Michnik
- 2023 – Lev Sjlosberg, rysk journalist och liberal oppositionspolitiker.[3][4]
Källor redigera
- Einhorn, Lena, Handelsresande i liv. Om vilja och vankelmod i krigets skugga (Sthlm 1999, Prisma)
- Rudberg, Pontus, The Swedish Jews and the Holocaust (Abingdon & New York 2017, Routledge)