Gerda Nilsson (operasångerska)

Gerda Cecilia Maria Nilsson, född 2 juli 1874 i Stockholm, död där 13 februari 1940, var en svensk operasångerska (sopran).

Gerda Nilsson var dotter till skomakarmästaren Johan Nilsson. Hon studerade sång vid Musikkonservatoriet i Stockholm för Julius Günther 1891–1893 och hade samtidigt anställning som körsångerska vid Kungliga Teatern. År 1894 debuterade hon på Vasateatern och var knuten dit under två år, varefter hon tillhörde Södra Teatern 1896–1897. År 1897 engagerade hon av Albert Ranft till Arenateatern i Stockholm, där hon hade framgångar som Fiametta i Boccaccio. Efter sångstudier i Paris 1897 och för Signe Hebbe 1898 debuterade Nilsson som Mignon på Kungliga Teatern 1899. Hon framträdde därefter sporadiskt på stockholmsoperan och från slutet av 1920-talet verkade hon som sångpedagog och gav plastiklektioner. Hon hade störst framgångar med fransk repertoar, bland hennes roller märks Orestes i Sköna Helena, Cupido i Orfeus i underjorden och Berenice i Clairette i dragonlägret.

Hon var från 1901 gift med kanslisekreterare Alfred Peyron. De är begravda på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.

Källor

• Nilsson, Gerda i Svenska män och kvinnor (1949)
• Peyron, Gerda Cecilia Maria på SvenskaGravar.se