Generalsekretariatet vid Europeiska unionens råd

tjänstemannaorganisation vid Europeiska unionens råd

Generalsekretariatet vid Europeiska unionens råd, eller rådssekretariatet, bistår Europeiska unionens råd och dess ordförandeskap samt Europeiska rådet och dess ordförande i deras dagliga arbete. Trots att Europeiska rådet och Europeiska unionens råd är två skilda institutioner delar de på samma sekretariat.

Generalsekretariatets byggnad Justus Lipsius i Bryssel, Belgien.

Generalsekretariatet leds av en generalsekreterare,[1] som sedan den 1 november 2022 är Thérèse Blanchet.[2] Rådssekretariatet har sitt säte i Bryssel, Belgien, med Justus Lipsius-byggnaden som huvudbyggnad.

Schengensekretariatet,[3] Västeuropeiska unionens generalsekretariat och sekretariatet för det europeiska politiska samarbetet har alla integrerats med rådssekretariatet i samband med att deras respektive tillhörande samarbetsformer införlivades inom Europeiska unionens ramar.

Organisation och säte redigera

Rådssekretariatet leds av sin generalsekreterare, som utses med kvalificerad majoritet av Europeiska unionens råd.[4] Han eller hon bär huvudansvaret för att rådssekretariatets arbete fungerar väl. Rådet antar med enkel majoritet ytterligare bestämmelser om hur rådssekretariatet ska vara organiserat.[1][5]

Generalsekreteraren bistår ordförandeskapet i Europeiska unionens råd under dess ledning. Han eller hon ansvarar för organiseringen och samordningen av rådets arbete och genomförandet av rådets 18-månadersprogram.[6] Generalsekreteraren ansvarar också för att utarbeta ett utkast till beräkning av rådets utgifter, vilket ligger till grund för rådets årliga budget, vars förvaltning generalsekreteraren ansvarar för.[7][8]

Rådssekretariatet är uppdelat i sju generaldirektorat, en juridisk avdelning samt fem avdelningar under generalsekreteraren, däribland internrevisionen. Totalt har rådssekretariatet ungefär 3 200 anställda, men betydligt fler är involverade i rådets arbete eftersom medlemsstaternas företrädare är anställda av de nationella regeringarna. Rådssekretariatet har sitt säte i Bryssel, Belgien, med Justus Lipsius-byggnaden som huvudbyggnad.

Funktioner och uppgifter redigera

Rådssekretariatet ansvarar för planerandet och genomförandet av rådets dagliga arbete. Detta innefattar att planera, sammankalla och organisera alla typer av sammanträden, däribland ungefär cirka 100 rådssammanträden och mer än 3 500 arbetsgruppsmöten och andra sammankomster per år, arrangera lokaler och översättning samt upprätta arkiv för bland annat internationella avtal.[9]

Rådssekretariatet fungerar även som en juridisk och politisk rådgivare till ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Den juridiska avdelningens företrädare närvarar på alla rådssammanträden för att klargöra juridiska aspekter och konsekvenser. Den företräder också rådet inför EU-domstolen vid rättsliga processer.

Utöver detta fyller rådssekretariatet en viktig funktion vid unionens regeringskonferenser eftersom rådssekretariatet i regel tillhandahåller regeringskonferensens eget sekretariat. Detta gör rådssekretariatet till en av de viktigaste aktörerna i regeringskonferensen.[10]

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ [a b] ”Artikel 240.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 154. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  2. ^ ”(EU) 2022/1951 av den 13 oktober 2022 om utseende av generalsekreteraren för Europeiska unionens råd för perioden 1 november 2022–31 oktober 2027”. EUT L 269, 17.10.2022, s. 9. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32022D1951. 
  3. ^ ”Artikel 7 i protokoll 2 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen”. EUT C 321 E, 29.12.2006, s. 194. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:C2006/321E/01. 
  4. ^ ”Artikel 23.1 i rådets arbetsordning”. EUT L 325, 11.12.2009, s. 49. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0937. 
  5. ^ ”Artikel 23.2 i rådets arbetsordning”. EUT L 325, 11.12.2009, s. 49. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0937. 
  6. ^ ”Artikel 23.3 i rådets arbetsordning”. EUT L 325, 11.12.2009, s. 49. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0937. 
  7. ^ ”Artikel 23.4 i rådets arbetsordning”. EUT L 325, 11.12.2009, s. 49. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0937. 
  8. ^ ”Artikel 23.5 i rådets arbetsordning”. EUT L 325, 11.12.2009, s. 49. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0937. 
  9. ^ ”An introduction to the Council of the European Union”. Europeiska unionens råd. 28 april 2008. https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/da07ffb5-48e7-480c-883f-fcb1c8e38844. Läst 3 februari 2024. 
  10. ^ Gray, Mark; Alexander Stubb (2001). Keynote article: The Treaty of Nice – Negotiating a Poisoned Chalice?. Journal of Common Market Studies, 39 Annual Review. sid. 5-23 

Externa länkar redigera

  EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.