Gråhajen, Galeorhinus galeus, är en haj i familjen hundhajar[2] som sällsynt påträffas i Skagerack och Kattegatt.
| Gråhaj Status i världen: Sårbar Status i Sverige: Sårbar[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Överklass | Broskfiskar Chondrichthyes |
| Underklass | Hajar och rockor Elasmobranchii |
| Överordning | Hajar Selachii |
| Ordning | Gråhajartade hajar Carcharhiniformes |
| Familj | Hundhajar Triakidae |
| Släkte | Galeorhinus |
| Art | Gråhaj G. galeus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Galeorhinus galeus | |
| Auktor | (Linné, 1758) |
| Utbredning | |
 Gråhajens utbredningsområde. | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Utseende redigera
Gråhajen är en långsmal haj med spetsig nos. Färgen är grå till gråblå med vitaktig buk. Stjärtfenans bakre, övre kant har ett tydligt hack. Ryggfenorna är små, den bakre ungefär hälften så bred vid basen som den främre, medan bröstfenorna är stora.[3] [4]
Storleken varierar; i Medelhavet kan honan bli upptill 2 meter lång, medan längden vanligen är mindre i andra lokaler. IUCN anger mellan 1,2 och 1,35 m för hanar, 1,34 till 1,4 (sällsynt 1,5) m för honor.[5]
Vanor redigera
Gråhajen vistas både nära bottnen och högre upp, både ensam och i mindre stim[4]. Den lever på mindre fiskar som torsk och vitling, kräftdjur och blötdjur. Den tar även as.[3]
Gråhajen kan bli upp till 60 år gammal.[5]
Arten företar långa årliga flyttningar på upptill 2 500 km.[5]
Fortplantning redigera
Gråhajhonan är dräktig i omkring 10 månader, och föder därefter 25 till 50 fullt utvecklade ungar under sommaren. Ungarna är omkring 40 cm långa vid födseln.[4]
Utbredning redigera
Finns i de flesta hav (se karta). I Skandinavien vid Islands sydkust, längs hela norska kusten och sällsynt i Skagerack och Kattegatt. Fortplantar sig i Sverige.[4]
Kommersiell användning redigera
Gråhajen fångas främst för levern, ur vilken man får hajleverolja. Huden kan användas som slippapper. Köttet är ätligt, men anses inte som någon läckerhet.[3]
Andra namn redigera
Referenser redigera
- ^ ”Rödlistning 2020 av gråhaj”. Artfakta. SLU Artdatabanken. https://artfakta.se/naturvard/taxon/Galeorhinus-galeus-206281. Läst 19 mars 2022.
- ^ Kullander, Sven (2011). Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Lansettfiskar-broskfiskar. Branchiostomatidae-Chondrichthyes.. sid. 238. ISBN 978-91-88506-74-0
- ^ [a b c d] Curry-Lindahl, Kai (1985). Våra fiskar : havs- och sötvattensfiskar i Norden och övriga Europa. Stockholm: Norstedts. sid. 319. ISBN 91-1-844202-1
- ^ [a b c d] Nielsen, Lars; Svedberg, Ulf (2006). Våra fiskar. Stockholm: Prisma. sid. 33. ISBN 91-518-4572-5
- ^ [a b c] Walker, T.I., Cavanagh, R.D. & Stevens, J.D. (2006). ”IUCN 2008 Red List: Galeorhinus galeus” (på engelska). IUCN. http://www.iucnredlist.org/details/39352. Läst 13 maj 2009.