Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb

Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb (GKDK) är en av Sveriges kvinnoorganisationer. Den startade 1911 som en politiskt obunden bildningsförening med målsättningen att utveckla samhörighet mellan kvinnor ur skilda samhällsskikt och väcka intresse för och sprida kunskap om samhällsfrågor. Klubben är fortfarande verksam.

Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb
Möteskväll i diskussionsklubben 1939.
Förkortning	GKDK
Motto	Kunskap och vänskap
Bildad	1911
Typ	Kvinnoorganisation
Syfte/fokus	Väcka intresse och engagemang i kulturella och sociala frågor

Bakgrund

GKDK:s liksom även andra kvinnoföreningars tillkomst är kopplad till frågan om kvinnors rösträtt. År 1884 motionerade den liberale riksdagsmannen Fredrik T. Borg för första gången i frågan i Sveriges riksdag. Men idén om kvinnlig rösträtt vann då inte ens allmänt stöd från tidens kvinnorörelser. Uppfattningen var att kvinnor först skulle skolas i samhällsfrågor för att kunna utnyttja sin rösträtt riktigt. Kvinnoföreningars arbete sågs som en möjlig väg till ökad kunskap. Vid tiden för GKDK:s grundande 1911 diskuterades frågan om folkbildning allmänt. Kvinnor fanns bland de nya röster som hördes i offentligheten och som behövde verktyg för att kunna delta i debatten.

Våren 1910 kom fyra kvinnor med olika politiska åsikter samman för att förbereda det som blev GKDK. Grundarna var Maria Larsen, bibliotekarie vid Dicksonska folkbiblioteket, Elin Almblad, kontorschef och ordförande för Göteborgs kvinnliga kontoristförbund, Ebba Kunze, postmästaren vid Olskrokens postkontor, Ingeborg Dahllöf, författare och journalist på Göteborgs Morgonpost samt senare redaktör för Kvinnornas Tidning.

Ett konstituerande möte hölls den 23 mars 1911 i Chalmerska Institutet. Det var utannonserat i pressen och 200 intresserade slöt upp. På mötet bestämds att GKDK skulle vara en opolitisk bildningsförening och inte någon kampförening utåt. Genom bildning skulle inflytande i samhället uppnås. I stadgarna fastslogs bland annat:

”	Föreningen har till uppgift att väcka och utveckla samhörighetskänslan mellan kvinnor ur skilda samhällsställningar och meningsgrupper samt att, utan partitagande, söka hos dem framkalla intresse för och sprida kunskap om samhälleliga angelägenheter och deras handhafvande. Sitt mål söker föreningen uppnå genom diskussioner och föredrag samt klubbaftnar"	„
– GKDK:s stadgar

Verksamhet

GKDK:s verksamhet har i första hand byggt på föredrag med efterföljande diskussion i syfte att väcka intresse för sociala och kulturella frågor. 1926 tillfogades kulturella frågor så att föreningens intresseområde skulle omfatta det mesta som rör samhället. Förutom inbjudna talare har även GKDK:s egna medlemmar varit talare tack vare sina varierande erfarenheter och yrkeskunskaper. Helt i Ellen Keys anda har klubbens arbete gått ut på att medlemmarna bildade andra och blev bildade själva.

Föredrag och diskussion om samhällsfrågor

Ämnen kopplade till pågående förändringar i samtiden har varit centrala. Diskussionerna har syftat till att öka kvinnornas samhälleliga inflytande. GKDK:s roll i samhällsdebatten har medverkat till att reformer förverkligats. Syftet har inte varit att komma överens i allt utan nå en gemensam ståndpunkt. Vissa diskussioner har lett till gemensamma resolutioner som publicerats i pressen.

Ett återkommande tema som diskuterats är äktenskapet. Kvinnornas villkor förändrades under 1900-talets första hälft genom lagar och reformer som handlade om äktenskapet. GKDK har deltagit i processen att ändra på arbetsmarknadens och familjelivets villkor. Kvinnors yrkes- och hemarbete har varit i fokus.

Andra frågor knutna till medborgerligt inflytande över lagar och reformer under 1900-talets första hälft har handlat om rösträttsfrågan, moderskapsförsäkring, pensionsfrågan, behörighetslagen, hembiträdesfrågan, bostadsfrågan och hemmets uppfostrande roll.

GKDK:s resa till Köpenhamn 1945.

Föredrag och diskussion om kulturfrågor

I GKDK:s stadgar står att klubben skall väcka medlemmarnas intresse för både sociala och kulturella frågor. Teman med kulturanknytning har inte genomgående utgått från någon särskild problemställning. Däremot har vissa frågor haft en klar samhällsrelevans. Ett omdiskuterat ämne blev de nya massmediernas roll i samhället. Kultursmakens förflackning och massmediernas negativa inverkan på sin publik, inte minst den yngre, har flera gånger debatterats.

Litteraturens betydelse som bildningsbärare har varit ett annat intresse. Samtida författare har inbjudits för att tala om sitt författarskap eller om frågor av betydelse för litteraturen i samhället. Till GKDK:s bokkvällar var Moa Martinson en återkommande gäst. Bland andra kända författare som besökt klubben kan nämnas Karen Blixen, Karin Boye, Elsa Brändström, Sara Lidman, Harry Martinson och Sven Stolpe.

1943 arrangerade GKDK sin första konstkväll på temat Hur känner man igen god konst? Att utveckla det personliga skönhetssinnet blev ett centralt tema. Konstnären Saga Walli, medlem i klubben, föreläste gärna om konst, och ett föredrag handlade om hur det var att vara elev till Carl Wilhelmson.

På 1940-talet drog föredragen i genomsnitt en publik på 600-800. Föreningen omnämndes som en viktig del i Göteborgs kulturliv. Pressen skrev löpande om GKDK:s aktiviteter.

Andra diskussionsformer

Bordsdiskussioner

GKDK:s ordförande Nathalia Ahlström lanserade 1933 bordsdiskussioner efter föreläsningen. Medlemmarna delades i mindre grupper om tio med en värdinna. Vid premiären på Valand med 22 bord var tre inledande talare vidtalade. Ella Nordal talade om föräldrauppfostran, Ruth Benzow om barnuppfostran och Jeanna Oterdahl, som också var medlem i klubben, om självuppfostran. Efter Ahlströms tid som ordförande upphörde formen.

Lilla diskussionsklubben

År 1937 bildades Lilla diskussionsklubben, också på Nathalia Ahlströms initiativ, för att träna medlemmarna i att tala offentligt. Vissa föredrag hade stor publik och många av deltagarna tvekade att motivera och försvara en ståndpunkt inför ett stort auditorium. I Lilla diskussionsklubben skulle också slutdiskuteras frågor som inte hunnits med vid ordinarie sammankomsten. Åtskilliga ämnen har diskuterats, som teater, politik, skolor, hem, brottslighet och hemlöshet.

Studiecirklar

1935 startades en studiecirkel i mötesteknik på Margaretaskolan där ämnen som Hedens bebyggelse, hembiträdesfrågan och fria skolfrukostar debatterades. Cirklar i andra ämnen tillkom som engelska, franska och psykologi. Efter hand kunde man välja mellan ett tjugotal studiecirklar. 1940 gavs första konstcirkeln Gamla mästare med Göteborgs Konstmuseums intendent, Axel Romdahl, som cirkelledare. 1941 började GKDK med litteraturcirklar. Under 1990-talet försvann cirkelverksamheten på grund av konkurrens från studieförbunden. Däremot uppmärksammades fortsatt litterära och konstnärliga inslag via föreläsningsverksamheten.

Teaterbesök

GKDK hyrde ibland en hel föreställning på Göteborgs stadsteater av någon pjäs som lämpade sig som utgångspunkt för en diskussion. Den 5 april 1938 abonnerade klubben på August Strindbergs Dödsdansen som gavs på stora scenen. Den 13 april 1944 hyrdes Studion som gav Barnet är mitt av Leck Fischer, en pjäs som gav näring åt diskussion om ogifta mödrars ställning.

Måndagshjälpen i arbete.

Hjälpverksamhet

Under kriget ordnade GKDK hjälpverksamhet för Finland och Norge. 1945 startade Måndagshjälpen efter en vädjan från Rädda Barnen att arbeta för Europas nödlidande. Under måndagsförmiddagarna stickade, virkade och sydde medlemmarna under den vanliga verksamheten. Måndagshjälpen fortsatte i flera decennier och breddades även men kom sedan att upphöra. Inget organiserat handarbete förekommer längre på GKDK.

Medlemsantal

När GKDK grundades 1911 ingick 72 medlemmar. Den ökade konkurrensen från andra kvinnoföreningar i Göteborg blev svår och 1929 var medlemsantalet nere på 25. Med Nathalia Ahlström som ny ordförande 1930 vände utvecklingen drastiskt och 1940 hade GDKD 1690 medlemmar. När hon avgick 1952 var antalet 2000 medlemmar och 800 köade för medlemskap. GKDK var vid den tiden Sveriges största kvinnoförening. Allt eftersom fler kvinnor började yrkesarbete sjönk medlemstalet och 1992 hade GKDK 400 medlemmar. Samma antal uppger GKDK år 2020.

Lokaler

1942 skaffade GKDK en egen lokal för sekretariatet, en fyrarumslägenhet på Erik Dahlbergsgatan 6, där även Lilla diskussionsklubben och studiecirklarna träffades. I lokalerna startades också ett bibliotek som flyttats med till nya adresser. 1958 flyttade klubben till en lägenhet på Viktoriagatan 11. Från 1992 håller klubben till i Sjömanskyrkan vid Stigbergstorget med föredrag och samkväm.

Nathalia Ahlström, ordförande 1930–1952.

Ordförande

• Anna Lessel 1911–1916
• Hilma Ahlenius 1916 1921
• Bertha Burman-Andersson 1921–1923
• Ingeborg Dahllöf 1923–1926
• Rut Adler 1926–1929
• Nathalia Ahlström 1930–1952
• Maj Kullenberg 1952–1984
• Ulla Hubendick 1984–1988
• Rigmor Ekström 1988–1992
• Gunvor Liss 1992–2007
• Birgitta Berglund Nilsson 2007–2011
• Kerstin Fabiansson 2011–2024
• Susanne Fransson 2024–

2001 hedrades två av GKDK:s ordförande med gatunamn i Göteborg: Nathalia Ahlströms Gångväg och Maj Kullenbergs Gångväg i Kungsparken.

Exempel på inledande föredrag

Samhällsfrågor

Titel/Tema	Talare	År	Åhörare
Lagförslaget om moderskapsförsäkring	Gerda Meyerson	1912	300 i Gamla Högskolans samlingssal
Ålderdomsförsäkringskommitténs förslag	Anna Lessel	1913
Förståndiga äktenskap	Thit Jensen-Fenger	1916	Fullsatt i Chalmers högtidssal
Kvinnornas nya samhällsplikter	Anna-Stina Alkman	1919
En tankeställare inför äktenskapet	Eva Andén	1927	Fullsatt i Chalmers högtidssal
Ett aktuellt bostadsproblem	Therese Svensson	1927
Behörighetslagens konsekvenser i fråga utbildning och befordran	Mathilda Staël von Holstein	1928
Skolan och personlighetsdaningen	Honorine Hermelin	1928
Kvinnorna och förvärvsarbetet	Bertha Burman-Andersson	1928
Kvinnan i hem och arbete	Karin Kihlman	1935
Äktenskapet i lagen och livet	Georg Stienstedt Ruth Stienstedt	1937	Fullsatt i Valands stora ordenssal
Vad hustruns arbete i hemmet är värt	Alice Jeansson	1937
Vi och de unga	Hedvig Lidforss-Strömgren	1938
Ömsesidig förståelse. "Vanartiga föräldrar"	Stina Palmborg Jakob Billström	1939	700 i Konserthusets stora sal
Hur önskar vi vår bostad?	Anna Mohr-Branzell Anna-Stina Alkman	1939
Äktenskap och skilsmässor	Gunni Hermelin Ruth Stienstedt	1942
Vårt ansvar inför ungdomen	Stina Bergman Elsa Nyblom	1942
Hembiträdenas arbetstid	Viola Sandell Gertrud Wiklund	1943
Tillämpningen av den nya hembiträdeslagen	Olivia Nordgren	1944
Giftas eller inte giftas – det är frågan	Vera Siöcrona Gallie Åkerhielm	1954	600

Kulturfrågor

Titel/tema	Talare	År	Åhörare
Den egna produktionen och konst i allmänhet	Siri Derkert Vera Nilsson Ninnan Santesson Karin Parrow	1940
Vår egen värld och böckernas	Anna Lenah Elgström	1941	Över 1000
Radion kulturfara eller kulturfaktor?	C.A. Dymling	1941
Sikta mot stjärnorna, en dialog om bok och film	Dagmar Edqvist Hasse Ekman	1942	800 i Lisebergs Rotunda
Hur känner man igen god konst?	Axel Romdahl	1943
Hundraårsminnet av Esaias Tegnérs död	Anton Blanck	1946	Fullsatt i Göteborgs konserthus
Dikten och den moderna världsbilden	Harry Martinson	1948
Skall man smussla eller sockra in de värdefulla programpunkterna i radioutsändningarna, det är frågan	Elof Ehnmark	1951
Industriell formgivning	Sigvard Bernadotte	1958	Cirka 600
Gösta Sandels har kommit hem	Bengt Lagerkvist	1998

Referenser

Allmänna källor

• Carlsson, Anette (red) (2019). "Så här kan vi inte ha det!": fem kvinnoorganisationer i Göteborg: 100 års ideellt arbete, när samhället svek. Göteborg: Göteborgskvinnor i rörelse/r (KAF)
• Lökken, Kerstin (2001). Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb 1911-2001: Kunskap och vänskap – 90 år till bildningens nytta. Göteborg: Tre Böcker Förlag AB

Vidare läsning

• Kullenberg, Maj (1996). Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb 1911-1996: En krönika inför klubbens 85-årsjubliemum. Göteborg
• Persson, Andreas (2013). Folkbildning, genus och klass: En jämförelsestudie mellan Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb och Halmstads kooperativa kvinnogille

Externa länkar

https://gkdk.se/