Gösta Mauritz Hagelin, född den 6 september 1900 i Sankt Olai församling i Norrköping,[2][3] död den 24 september 1979 i Sigtuna,[4] var en svensk präst och skriftställare.

Gösta Hagelin
Född6 september 1900[1]
Norrköpings S:t Olai församling[1], Sverige
Död24 september 1979[1] (79 år)
Sigtuna församling[1], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningFörfattare
MakaAnne-Marie Hagelin
(g. 1973–)
Redigera Wikidata
Gösta Hagelin (t.v.), Birgitta Weman och John Nilsson i Oscars församlingssal 1942.

Gösta Hagelin var son till disponenten Herman Hagelin och dennes hustru Augusta Willner. Han avlade studentexamen 1920 och var därefter verksam som journalist och kontorsanställd i Wien 1921–1925. Han studerade sedan teologi och blev teologie kandidat 1929. Hagelin innehade olika förordnanden som präst i Svenska kyrkan, inom Ärkestiftet, och från 1937 i Stockholm, det senast omnämnda som komminister i Oskars församling 1945–1958.[2] Han var 1936 anställd som pastor vid Svenska Israelsmissionens verksamhet i Wien.[2] Hagelins författarskap omfattar främst böcker om psalmbokens författare samt om staden Rom. Han redigerade flera antologier med ord av uppbyggligt innehåll.[5]

Gösta Hagelin var gift två gånger. Från 1933 var han gift med Greta Hagelin, ogift Adamson, dotter till folkskolläraren Sigfrid Alfred Adamson och dennes hustru Jenny Josefina Adamson, ogift Åhlund.[3] Från 1973 var han gift med Anne-Marie Hagelin, dotter till August Strindberg och Harriet Bosse.[6]

Bibliografi (urval) redigera

  • Människoöden i psalmboken, 4 volymer. Uppsala: Lindblad, 1943–1961.
  • Roms katakomber. Uppsala: Lindblad, 1948. På norska Oslo, 1951.
  • Fromma Rom. Uppsala: Lindblad, 1948.
  • Så tillkom vår psalmbok. Uppsala: Lindblad, 1953.
  • Varför jag blev präst: Tjugofyra svenska prästmän uttalar sig. Redaktör, Uppsala: Lindblad 1955.
  • Psalmboken berättar. Uppsala: Lindblad, 1957.
  • Ord att leva på, en antologi. Samlare och utgivare. Uppsala: Lindblad), 1959, flera upplagor, senast 1986.
  • Kyrkovandringar i Rom. Uppsala: Lindblad, 1960, 2:a upplagan 1961
  • Ord att tänka på. Samlare och utgivare. Stockholm: Lindblad, 1962, Flera upplagor, senast 1986.
  • Ord att bygga på. Samlare och utgivare, Stockholm: Lindblad, 19666, flera upplagor, senast 1977.
  • Fädernas kyrka: tidsbilder från svenskt 1700-tal. Stockholm: Lindblad, 1967.
  • De som skrev våra psalmer, 2 volymer. Stockholm: Verbum, 1969, 1970.
  • Alla tiders Rom. Stockholm: Verbum, 1971, 5:e upplagan 2010 bearbetad av Per Beskow.
  • Nytt ljus över Roms katakomber. Stockholm: Norstedt 1977.

Källor redigera

  1. ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1860–2017, sjunde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2018, Hagelin, Gösta Mauritz, läst: 1 oktober 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Hagelin, Gösta M i Vem är Vem?: Stor-Stockholm (andra upplagan, 1962)
  3. ^ [a b] [Hagelin, Gösta Mauritz i Håkan Theodor Ohlsson, Biografisk matrikel över Svenska kyrkans prästerskap (1934)
  4. ^ Sveriges dödbok 1901–2013
  5. ^ Gösta Hagelin i Libris
  6. ^ Ett liv i föräldrarnas skugga, Dagens Nyheter 2007-09-08. Läst 2016-10-29.