Gångpassage är en plats där man underlättat för gående att korsa körbanan. En del gångpassager är övergångsställen med de vägmärken och eventuella vägmarkeringar som hör till ett övergångsställe[1]. Andra gångpassager saknar vägmärken och de trafikregler som gäller ett övergångsställe.

En gångpassage som inte är ett övergångsställe i Göteborg. Gatan har gjorts smalare och pollare markerar området för synskadade.
En gångpassage i Storbritannien.

Lagreglering redigera

Ordet "gångpassage" förekommer inte i Trafikförordningen[2]. På en gångpassage i Sverige (som inte är övergångsställe) gäller alltså samma trafikregler som var som helst på en väg- eller gatusträcka, det vill säga att gående har väjningsplikt, men också att fordonsförare ska anpassa hastigheten så att gående som redan börjat korsa gatan ska beredas tillfälle att passera på ett säkert sätt. Trafikförordningen 7 kap. 4§ kan tillämpas och uttrycker detta som "Utanför ett övergångsställe får gående korsa vägen endast om det kan ske utan fara eller olägenhet för trafiken".

Utformning redigera

Då det inte finns någon lagreglering av gångpassager kan dessa utformas på olika sätt i olika kommuner. De som byggt gångpassagen (vanligtvis en kommun) har dock oftast gjort det lättare för de gående genom att exempelvis markera platsen tydligt, ta bort trottoarkanterna, eller genom att bygga hastighetsdämpande inslag. Exempelvis kan det förekomma sidoförskjutningar, avsmalningar eller så är hela gångpassagen förhöjd så att den samtidigt fungerar som ett farthinder för fordon.

Om gångpassagen har samma material och höjd som omgivande gångbana är passagen att beakta som en gångbana och regler för korsande av trottoar dvs väjningsplikt för fordonsförare gäller.[källa behövs]

Motivering redigera

En del kommuner har anlagt gångpassager på platser med mycket gångtrafik, där det ständigt är någon som vill korsa gatan vid rusningstrafik. Detta skulle skapa köer om man använde ett övergångsställe, vilket man vill undvika. Förhoppningen är att passage ska ske i samspel mellan fordonsförare och fotgängare, vilket skulle öka trafikflödet.[3] [4]

Andra kommuner har konverterat övergångsställen till gångpassager med motiveringen att det ökar säkerheten för gående. De menar att markerade övergångsställen inger en falsk trygghet, vilket leder till att fotgängaren inte är tillräckligt uppmärksam på korsande trafik.[5]

Säkerhet redigera

Enligt en studie från Lunds Tekniska Högskola har upphöjda gångpassager en tendens att förvirra gående och förare. 40 procent av de tillfrågade trodde felaktigt att föraren hade väjningsplikt.[6][7] Icke upphöjda gångpassager tolkades dock rätt av de flesta trafikanter, liksom markerade övergångsställen. Forskarna bakom studien rekommenderade inte att övergångsställen byts mot gångpassager ur säkerhetssynpunkt.

Referenser redigera

  1. ^ ”Vad är en gångpassage, NTF”. https://ntf.se/fragor-och-svar/trafikmiljo/opinionsgrupper/vad-ar-en-gangpassage/. Läst 20 maj 2020. 
  2. ^ ”Trafikförordningen 7 kap. Bestämmelser för gående”. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/trafikforordning-19981276_sfs-1998-1276#K7. Läst 20 maj 2020. 
  3. ^ ”Övergångsställe och gångpassage, Härryda kommun”. Arkiverad från originalet den 5 december 2020. https://web.archive.org/web/20201205141458/https://www.harryda.se/trafikvagarochresor/trafikochparkering/trafiksakerhet/overgangsstalleochgangpassage.4.58ac52a713a5c801848800011749.html. Läst 20 maj 2020. 
  4. ^ ”Övergångsställen, Kungsbacka Kommun”. https://www.kungsbacka.se/Gator-trafik-och-utemiljo/Trafiksakerhet/Overgangsstalle/. Läst 20 maj 2020. 
  5. ^ ”Frågor och svar om övergångsställen och gångpassager, Trollhättans Stad”. https://www.trollhattan.se/startsida/trafik-och-infrastruktur/trafik-och-gator/trafikregler-och-sakerhet/overgangsstalle-eller-gangpassage/fragor-och-svar-om-overgangsstallen-och-gangpassager/. Läst 20 maj 2020. [död länk]
  6. ^ ”Övergångsställen, gångpassager”. Arkiverad från originalet den 20 september 2020. https://web.archive.org/web/20200920051138/https://skr.se/samhallsplaneringinfrastruktur/trafikinfrastruktur/trafikplaneringtrafiksakerhet/trafiksakerhet/overgangsstallengangpassager.7176.html. Läst 20 maj 2020. 
  7. ^ ”Utvärdering av övergångsställen och gångpassager”. Lunds universitet. https://portal.research.lu.se/sv/projects/utv%C3%A4rdering-av-%C3%B6verg%C3%A5ngsst%C3%A4llen-och-g%C3%A5ngpassager. Läst 1 april 2022.