Funmilayo Ransome-Kuti
Hövding Funmilayo Ransome-Kuti, född Frances Abigail Olufunmilayo Thomas den 25 oktober 1900 i Abeokuta i Nigeria, död 13 april 1978 i Lagos, även känd som Funmilayo Anikulapo-Kuti, var en nigeriansk utbildare, suffragist och kvinnorättsaktivist.[3] Hon var också mor till grundaren av musikgenren afrobeat Fela Kuti, läkaren och aktivisten Beko Ransome-Kuti och hälsominister Olikoye Ransome-Kuti.
| Funmilayo Ransome-Kuti | |
 | |
| Född | Francis Abigail Olufunmilayo Thomas 25 oktober 1900[1][2] Abeokuta, Nigeria |
|---|---|
| Död | 13 april 1978[1] (77 år) Lagos, Nigeria |
| Medborgare i | Nigeria |
| Utbildad vid | Universitetet i Ibadan Abeokuta Grammar School  |
| Sysselsättning | Lärare, aktivist, politiker, suffragett |
| Make | Israel Olutodun Ransome-Kuti |
| Barn | Olikoye Ransome-Kuti (f. 1927) Fela Kuti (f. 1938) Beko Ransome-Kuti (f. 1940) |
| Utmärkelser | |
| Lenins fredspris | |
| Redigera Wikidata | |
Ransome-Kuti föddes i Abeokuta i delstaten Ogun, och var den första kvinnliga studenten som gick på Abeokuta Grammar School. Som ung vuxen arbetade hon som lärare, organiserade några av de första förskoleklasserna i landet och ordnade läs- och skrivkurser för kvinnor med lägre inkomster. Under 1940-talet bildade Ransome-Kuti Abeokuta Women's Union där hon förespråkade kvinnors rättigheter och krävde bättre representation av kvinnor i lokala styrande organ och ett slut på orättvisa skatter för marknadskvinnor. Hon beskrevs av media som "lejoninnnan av Lisabi"[4] och ledde marscher och protester med 10 000 kvinnor, vilket tvingade den regerande Yorubeledaren Alake att tillfälligt abdikera 1949. När Ransome-Kutis politiska inflytande växte, deltog hon i nigerianska självständighetsrörelsen och diskuterade med utländska delegationer om föreslagna nationella konstitutioner. I spetsen för skapandet av Nigerian Women's Union och Federation of Nigerian Women's Societies, förespråkade hon nigerianska kvinnors rätt att rösta och blev en känd medlem av internationella freds- och kvinnorättsrörelser. Ransome-Kuti fick Lenins fredspris[5] och belönades med medlemskap i Nigerorden för sitt arbete. Under sina senare år stöttade hon sina söners kritik av Nigerias militära regeringar. Hon dog vid 77 års ålder efter att ha skadats i en militär räd mot familjens egendom.
Se även redigera
Källor redigera
- ^ [a b] SNAC, Funmilayo Ransome-Kuti, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica, Funmilayo Ransome-Kuti, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Al Jazeera om Funmilayo Ransome-Kuti
- ^ 'For Women and the Nation: Funmilayo Ransome-Kuti of Nigeria'. Johnson-Odim, Cheryl; Mba, Nina Emma (1997). University of Illinois Press.
- ^ The Guardian om familjen Ransome-Kuti