Fungicider kallas ämnen som är giftiga för svampar. Ordet används framför allt om de bekämpningsmedel som används för att skydda till exempel jordbruksgrödor mot svampangrepp.

Ordet kommer av latinets fungus = "svamp" + ändelsen -cid = "dödande".

Naturliga fungicider redigera

Växter och andra organismer har ett kemiskt försvar som ger dem en fördel gentemot mikroorganismer såsom svamp. En del av dessa kemiska föreningar kan användas som fungicider:

Vissa levande eller döda organismer, kan användas för att effektivt döda eller hämma svamp, och därmed användas som fungicid:

  • Bakterien Bacillus subtilis
  • Kelp (torkad och pulveriserad kelp ges till boskap för att skydda dem från svamp i gräset)

Syntetiska fungicider redigera

En syntetisk fungicid som är riktad mot mögelangrepp på bl.a. läder är dimetylfumarat. Den har en skarp lukt och används mycket i Kina, men är numera förbjuden inom EU.

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ shenet.se - Tea treeessens Arkiverad 29 november 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ ”Cinnamaldehyde Use”. PAN Pesticides Database. Arkiverad från originalet den 28 mars 2012. https://www.webcitation.org/66VlOmhUV?url=http://www.pesticideinfo.org/Detail_ChemUse.jsp?Rec_Id=PC33596. Läst 23 oktober 2007. 
  3. ^ López P, Sánchez C, Batlle R, Nerín C (5 maj 2005). ”Solid- and vapor-phase antimicrobial activities of six essential oils: susceptibility of selected foodborne bacterial and fungal strains”. J. Agric. Food Chem. "53" (17): ss. 6939–46. doi:10.1021/jf050709v. PMID 16104824. 
  4. ^ US-patent 6174920 - Method of controlling powdery mildew infections of plants using jojoba wax
  5. ^ ”Drop of white the right stuff for vines”. Science Daily. 12 september 2002. http://www.sciencedaily.com/releases/2002/09/020912071438.htm. Läst 1 april 2009. 
  6. ^ Campbell, Malcom (19 september 2003). ”Fact Sheet: Milk Fungicide”. Australian Broadcasting Corporation. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160818160904/http://www.abc.net.au/gardening/stories/s948323.htm. Läst 1 april 2009. 
  7. ^ freepatentsonline.com/5190754.html
  8. ^ apsjournals.apsnet.org/doi/pdf/10.1094/PDIS.2002.86.8.915