Frutitel

titel som kan användas i både tal och skrift där hustrun får en feminin version av sin makes titel och rang

Frutitel är en titel som kan användas i både tal och skrift där hustrun får en feminin version av sin makes titel och rang. Fenomenet har sitt ursprung i att ”hustrun följer mannens stånd och villkor”. Frutitlar var förr vanligt i både Sverige och Finland, men försvann nästan helt och hållet i användning under senare delen av 1900-talet. Frutitlar var vanligare på landsbygden än i Stockholm i Sverige. Till exempel kunde titlar som majorska förekomma i garnisonstäder där militären spelade en viktig roll, medan i huvudstaden titulerades makan till en major helt enkelt som fru. Kvinnor som själva innehar ett ämbete tituleras aldrig med en frutitel (exempelvis kallas en kvinnlig läkare doktor och inte doktorinna). Adliga titlar som friherrinna och grevinna kan användas för makan till en friherre respektive greve, men även för kvinnor som innehar titeln suo jure.

Lista över svenska frutitlar redigera

Titel Maka till en Anmärkning
Amiralinna Amiral
Assessorska Assessor
Biskopinna Biskop
Borgmästarinna Borgmästare
Doktorinna Doktor Endast för läkare och tandläkare, ej akademiska doktorer
Domprostinna Domprost
Generalska General
Generalkonsulinna Generalkonsul
Hovrättsrådinna Hovrättsråd
Justitierådinna Justitieråd
Kammarrådinna Kammarråd
Kammarrättsrådinna Kammarrättsråd
Kanslirådinna Kansliråd
Kommerserådinna Kommerseråd
Konsulinna Konsul
Landshövdingska Landshövding
Landssekretererska Landssekreterare Endast på en del platser
Lektorska Lektor
Majorska Major
Pastorska Pastor
Presidentska President
Professorska Professor
Prostinna Prost
Regeringsrådinna Regeringsråd
Rektorska Rektor
Ärkebiskopinna Ärkebiskop
Överstinna Överste

Källor redigera

  • ”Frutitlar”. Etikett och god ton. Stockholm: Åhlén & Åkerlunds förlag. 1932. sid. 130–132 .

Se även redigera