Frederick Hopkins

brittisk läkare och biokemist

Sir Frederick Gowland Hopkins, född 20 juni 1861 i Eastbourne, Sussex, död 16 maj 1947 i Cambridge, var en brittisk läkare och biokemist. År 1929 erhöll han Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Frederick Hopkins Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1929
Född20 juni 1861[1][2][3]
Eastbourne[4][5][1], Storbritannien
Död16 maj 1947[6][1][2] (85 år)
Cambridge[6][1]
Medborgare iStorbritannien
Utbildad vidKing's College London
Guy's Hospital
Trinity College, Cambridge
University of London
Imperial College School of Medicine
SysselsättningBiokemist, universitetslärare[4], läkare, kemist
Befattning
Ordförande för Royal Society (1930–1935)[1]
ArbetsgivareKing's College London
Universitetet i Cambridge
Utmärkelser
Croonian Medal and Lecture (1915)
Balymedaljen (1915)
Royal Medal (1918)
Copleymedaljen (1926)[4][7]
Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1929)[4][8][9]
Albert-medaljen (1934)[10]
Honorary Fellow of the Royal Society Te Apārangi[11]
Knight Bachelor
Cameron Prize (Edinburghs universitet)
Förtjänstorden
Fellow of the Royal Society
Redigera Wikidata

Hopkins blev 1913 professor i biokemi vid Cambridge University, och var en av vitaminforskningens grundläggare. År 1901 upptäckte han aminosyran tryptofan. Härigenom kom han in på frågan om äggvitekropparnas fullvärdighet i biologiskt hänseende. Utfodringsförsök med rena substanser, vilka han senare utförde på råttor, övertygade honom snart att tillväxten blir ofullständig och snart avstannar, om man uteslutande använder fett, äggvita, kolhydrater, vatten och salter. Hopkins visade att tillförsel av små mängder mjölk åter satte igång tillväxten. Redan 1906 och 1909 meddelade Hopkins dessa rön, men först 1912 kom den utförliga publikationen med beviset för ett fettlösligt vitamin som nödvändigt för tillväxten. Dessa och Christiaan Eijkmans upptäckter av vitaminerna innebar en revolution inom näringsläran och skapade också nya möjligheter till förståelse för ett flertal bristsjukdomar och deras förebyggande. Välkända är även Hopkins undersökningar av mjölksyrebildningen i vävnaderna genom att från levande vävnader isolera ämnet glutation.

Asteroiden 9677 Gowlandhopkins är uppkallad efter honom.[12]

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e] Encyclopædia Britannica, Sir Frederick Gowland Hopkins, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, Frederick Gowland Hopkins, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Frederick Gowland Hopkins, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d] Magnús Magnússon, Chambers Biographical Dictionary, W & R Chambers, 1990, ISBN 978-0-550-16041-6.[källa från Wikidata]
  5. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Хопкинс Фредерик Гоуленд”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 februari 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Хопкинс Фредерик Гоуленд”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  7. ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
  8. ^ The Nobel Prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, Nobelprize.org, läs online, läst: 8 januari 2019.[källa från Wikidata]
  9. ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1929 (på engelska), Nobelstiftelsen, Nobelprize.org, läs online, läst: 8 januari 2019.[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, www.thersa.org .[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, www.royalsociety.org.nz .[källa från Wikidata]
  12. ^ ”Minor Planet Center 9677 Gowlandhopkins” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=9677. Läst 11 juni 2023. 

Källor redigera

Externa länkar redigera