Franz de Champagny
François-Joseph Marie-Thérèse de Nompère de Champagny, vanligen kallad greve Franz de Champagny, född den 10 september 1804 i Wien, död den 4 maj 1882 i Paris, var en fransk skriftställare, son till Jean-Baptiste Nompère de Champagny.
| Franz de Champagny | |
.JPG) | |
| Född | 8 september 1804[1][2][3] Wien |
|---|---|
| Död | 4 maj 1882[1][3][4] (77 år) Paris |
| Begravd | Montparnassekyrkogården |
| Medborgare i | Frankrike |
| Sysselsättning | Journalist, historiker, essäist |
| Befattning | |
| Stol nummer 4 i Franska akademien (1869–1882)[5] | |
| Maka | Marie Camus du Martroy |
| Föräldrar | Jean-Baptiste Nompère de Champagny Victoire Blandine Hue de Grosbois |
| Utmärkelser | |
| Riddare av Hederslegionen | |
| Redigera Wikidata | |
de Champagny var en talangfull förkämpe för katolicismen. Han medarbetade flitigt i Ami de la religion och Le correspondant och var en av grundarna av Revue contemporaine. I dessa och en del mindre skrifter uppträdde han som en ivrig målsman för undervisningsfriheten, men från klerikal ståndpunkt. de Champagnys huvudverk är Histoire des Césars, tableau du monde romain sous les premiers empereurs (4 band, 1841-43; 2:a upplagan, 2 band, 1853) och dess fortsättningar Les Antonins (3 band, 1863; 2:a upplagan 1866) samt Les Césars du III:e siècle (3 band, 1870). År 1869 blev de Champagny medlem av Franska akademien efter Berryer.
Källor redigera
- Champagny, 2. François Joseph Marie Thérèse Nompère de i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1906)
Noter redigera
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, François Joseph Marie Thérèse F Nompere comte de champagny, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, François-Joseph de Champagny, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Annuaire prosopographique : la France savante, François-Joseph de Champagny, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Franska akademien, läs online, läst: 30 maj 2022.[källa från Wikidata]