Franska tomten
Franska tomten är idag ett kvarter vid Packhusplatsen i Göteborg. Kvarteret, som har nummer 20 i Nordstaden, sträcker sig mellan Skeppsbron, Kronhusgatan, Smedjegatan och Postgatan.[1][2]
Historik redigera
Platsen har fått sitt namn eftersom kung Gustav III, den 1 juli 1784 skrev på ett handelsavtal mellan Sverige och Frankrike, där Frankrike fick nederlagsrätt och frihamnsrätt på en specifik plats i Göteborgs hamn.[1]
I utbyte fick Sverige ön Saint-Barthélemy i Karibien. Gustav III:s syfte var att nyttja ön för att stärka den svenska statskassan.[3] Då ön inte var lämpad för jordbruk gjordes den 1785 om till frihamn. Frihamnen ingick därmed i den transatlantiska slavhandeln, och den blev en del i den svenska slavhandeln.[4]
År 1878 sålde Sverige tillbaka ön till Frankrike.[2]
Den franska frihamnen låg vid den idag igenfyllda Masthamnen. Detta var en skyddad hamn i direkt anslutning till Stora hamnen (nuvarande Stora hamnkanalen), och den användes bland annat för förvaring av mastvirke.[2][5] Exakt var Franska tomten låg i anslutning till Masthamnen, i slutet av 1700-talet är dock något oklart.[2] Den äldsta kända kartan där namnet nämns är från 1802 och på den placeras tomten i kvarteret som idag kallas Stora Tullen (kvarter 13 i Nordstaden) vilket ligger i hörnet Norra Hamngatan och Packhusplatsen, där Hovrätten ligger idag.[2] Här uppfördes magasin för en mängd franska och västindiska handelsartiklar bland annat vin, en upplagsplats och även ett värdshus som kallades Franska värdshuset.[6][1] Franska tomten verkar inte ha spelat någon större ekonomisk roll för Frankrike och redan i början av 1800-talet verkar den ha upphört som nederlagsplats.[2]
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ [a b c] Anders Svensson (2018) Kvarteret Franska tomten <gamlagoteborg.se>
- ^ [a b c d e f] Rönnbäck (2010) s:175–182
- ^ ”Svensk handel med slavar 1784–1847”. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190817224359/https://www.blankspot.se/content/uploads/2016/10/Uppsattsomsvenskslavhandel.pdf. Läst 18 augusti 2019.
- ^ ”Piskrapp och brännmärkning på den svenska slavön”. https://www.svd.se/piskrapp-och-brannmarkning-pa-den-svenska-slavon. Läst 18 augusti 2019.
- ^ Svenska Akademiens ordbok: Masthamn
- ^ Vårt Göteborg (2002-09-05) Tullpackhuset, läst 2019-09-07
Tryckta källor redigera
- Klas Rönnbäck (2010) Franska tomten och den svenska jakten på kolonier, Glänta Göteborg utforskat: Studier av en stad i förändring, Göteborg, sid:175-182, isbn: 978-91-86133-15-3
- Carl Rudolf A:son Fredberg (1919-1922) Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag, del 2, sid:353–357