Frankiska
västgermansk dialektgrupp
Frankiska var ett germanskt språk som är besläktat med flamländska och sydnederländska. Detta språk talades i Frankerriket i nuvarande norra Frankrike och tyska Rhenlandet omkring 450–600 e.Kr.[1] och i nuvarande södra delen av Belgien fram till omkring år 1300.[1] Det påverkade språkligt både fornfranskan och fornhögtyskan, två språk som blev mer dominerande i Frankerriket från 800-talet.
Lågfrankiska dialekter i Nederländerna.
Lågfrankiska dialekter i Tyskland.
Västmellantyska dialekter (mellan- och rhenfrankiska)
Högtyska övergångsdialekter (öst- och sydfrankiska)
För senare tid avses med frankiska även en nutida tysk dialekt som talas i Franken vid Rhen samt norr och söder om Main. Språkvetenskapligt är frankiska en benämning på en västgermansk dialektgrupp, där bland annat lågfrankiska dialekter ingår.
I denna grupp ingår även Rhenfrankiska (tyska: Rheinfränkisch[2])
Referenser redigera
- ^ [a b] ”frankiska”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/frankiska. Läst 26 april 2019.
- ^ ”Rheinfränkische Dialekte” (på tyska). Wikipedia. 2020-11-14. https://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Rheinfr%C3%A4nkische_Dialekte&oldid=205528117. Läst 6 december 2020.
Den här artikeln anses behöva faktamallen {{Språk}}.