Fort är en typ av permanent befästning.[1] Ordet används framförallt för koloniala utposter. Det kan även beteckna berganläggningar som var för sig inte är så imponerande men tillsammans bildar en fästning. Exempelvis utgjordes huvuddelen av både Vabergets fästning och Bodens fästning av ett antal fort insprängda i urberget.

Rödbergsfortet, en del av Bodens fästning sedd från norr. Stormgraven eller Kaponjärdiket och de bepansrade pjäserna syns tydligt, liksom de storslagna vyerna söderut.
Verkan av riktad sprängladdning på en av kupolerna till Fort Eben-Emael, Belgien. Det mycket starka fortet norr om Liège intogs vid ett spektakulärt anfall av tyska fallskärmsjägare i maj 1940 och öppnade vägen för en snabb invasion av landet.

Ett fort är i allmänhet mindre än en fästning men ändå nog befäst för att det ska kunna genomföra en strid på egen hand.[1]

Svenska fort redigera

Bilder redigera

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 30 augusti 2017.

Tryckta källor redigera