Wikipedia

Forsrödstjärt

asiatisk fågelart i familjen flugsnappare

Forsrödstjärt[2] (Phoenicurus fuliginosus) är en liten asiatisk tätting som numera placeras i familjen flugsnappare (Muscicapidae).[3] Den är en kortflyttare som lever längs rinnande vattendrag från Pakistan till Vietnam samt på Taiwan. IUCN kategoriserar den som livskraftig.

Forsrödstjärt
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Hane
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFlugsnappare
Muscicapidae
SläkteRödstjärtar
Phoenicurus
ArtForsrödstjärt
P. fuliginosus
Vetenskapligt namn
§ Phoenicurus fuliginosus
AuktorVigors, 1831
Synonymer
  • Rhyacornis fuliginosus

Kännetecken redigera

Utseende redigera

Forsrödstjärten är en 12–13 centimeter lång fågel med den för släktet karakteristiska röda stjärten. Hanen är skifferblå ovan med svart näbb och hudfärgade ben. Stjärt och undergump är rost- eller kastanjeröd. Honan är snarare skiffergrå ovan, med vit övergump och vitt på inre delarna av stjärtens yttre stjärtpennor, så att den påminner om stjärten hos en stenskvätta. Undersidan är grå med små vita fläckar.[4]

 
Hona i Himachal Pradesh, Indien.

Läten redigera

Sången är mycket tunn och insektsliknande "streee-treee-treee-treeeh". Lätet är ett kort, vasst och genomträngande "peet".[5]

Utbredning och systematik redigera

Forsrödstjärt delas upp i två underarter med följande utbredning:[3]

Honor och unga hanar i Kina är brunare ovan och bör möjligen urskiljas som egen underart, tenuirostris.[4]

Forsrödstjärt i Europa redigera

I juni 1993 upptäcktes en hane forsrödstjärt i hamnutfyllnaden i Halmstad.[6] Det bedömdes dock att denna kortflyttare inte kan ha nått Sverige på naturlig väg. 21 oktober 2017 påträffades även en hane på Krimhalvön nära Svartahavskusten.[6]

Släktestillhörighet redigera

Arten placerades tidigare tillsammans med luzonrödstjärt i släktet Rhyacornis. Flera genetiska studier visar dock att det släktet liksom strömrödstjärt i släktet Chamairrornis är en del av Phoenicurus.[7][8][9] Vissa taxonomer väljer dock att istället dela upp Phoenicurus i mindre släkten, varvid forsrödstjärten behålls i Rhyacornis.[10]

Familjetillhörighet redigera

Rödstjärtarna ansågs fram tills nyligen liksom bland andra stenskvättor, stentrastar och buskskvättor vara små trastar. DNA-studier visar dock att de är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.[11][12]

Levnadssätt redigera

Som namnet avslöjar är denna art bunden till strömmande vattendrag, i Himalaya mellan 2 000[13] och 4 100 meters höjd.[14] Vintertid tenderar den dock att söka sig till lägre höjder. Arten försvarar sitt revir mycket aggressivt[15] och konfronterar varje inkräktare.[16] Den lever mestadels av insekter, framför allt nattsländor och deras larver, dagsländor och knott, men även tillfälligtvis bär som berberis och frön. Under födosökandet flyger den upp till sju meters höjd över vattnet för att sedan glida ner i en spiral tillbaka till utgångspunkten.[17]

 
Forsrödstjärt i typisk miljö.

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig i norra Pakistan och Indien men sparsamt förekommande och endast lokalt vanlig i Sydostasien.[18]

Referenser redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Phoenicurus fuliginosus Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  4. ^ [a b] Collar, N. & Christie, D.A. (2018). Plumbeous Water-redstart (Phoenicurus fuliginosus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58504 3 oktober 2018).
  5. ^ Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:406, ISBN 978-1-84330-746-4
  6. ^ [a b] Tarsiger.com Fynd av forsrödstjärt i Västpalearktis
  7. ^ Pan, Q.-W., F.-M. Lei, S.-J. Yang, Z.-H. Yin, Y. Huang, F.-D. Tai, A. Kristin (2006), Phylogeny of some turdinae birds based on mitochondrial cytochrome b gene sequences Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine., Acta Zool. Sinica 52, 87-98.
  8. ^ Voelker, G. (2010), Repeated vicariance of Eurasian songbird lineages since the Late Miocene, J. Biogeogr. 37, 1251-1261.
  9. ^ Voelker, G., G. Semenov, I.V. Fadeev, A. Blicka, and S.V. Drovetski (2015), The biogeographic history of Phoenicurus redstarts reveals an allopatric mode of speciation and an out-of-Himalayas colonization pattern, Systematics and Biodiversity
  10. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013–2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  11. ^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
  12. ^ Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae), Zool. Scripta 39, 213-224.
  13. ^ Negi, Sharad Singh (January 1, 1992). Himalayan Wildlife, Habitat and Conservation. Indus Publishing. sid. 108. https://books.google.com/books?id=W88pkms1dXEC&pg=PA108&dq=plumbeous+water+redstart&hl=en&sa=X&ei=ybabUpqQIYWS7Aal-IFI&ved=0CFsQ6AEwBzgK#v=onepage&q=plumbeous%20water%20redstart&f=false. Läst 3 december 2013 
  14. ^ Sibley, Charles Gald (1990). Distribution and Taxonomy of Birds of the World. Yale University Press. sid. 538. https://books.google.com/books?id=Wk-vyrNVAccC&pg=PA538&dq=plumbeous+water+redstart&hl=en&sa=X&ei=ObabUoCIKISKhQf9_4DwDQ&ved=0CDcQ6AEwAQ#v=onepage&q=plumbeous%20water%20redstart&f=false. Läst 3 december 2013 
  15. ^ Brazil, Mark (January 14, 2009). Birds of East Asia. A&C Black. sid. 422. https://books.google.com/books?id=7-GgBoivL70C&pg=PA422&dq=plumbeous+water+redstart&hl=en&sa=X&ei=eLubUvS4C9GUhQe7uIGgDA&ved=0CGcQ6AEwCDgU#v=onepage&q=plumbeous%20water%20redstart&f=false. Läst 3 december 2013 
  16. ^ Lawrence, Walter Roper (1895). The Valley of Kashmir. Asian Educational Services. sid. 150. https://books.google.com/books?id=DqAHweWRUs0C&pg=PA150&dq=plumbeous+water+redstart&hl=en&sa=X&ei=eLubUvS4C9GUhQe7uIGgDA&ved=0CE8Q6AEwBDgU#v=onepage&q=plumbeous%20water%20redstart&f=false. Läst 3 december 2013 
  17. ^ Ward, Francis Kingdon (1990). Himalayan Enchantment: An Anthology. Serindia Publications, Inc. sid. 173. https://books.google.com/books?id=NZiSH4d05TAC&pg=PA173&dq=plumbeous+water+redstart&hl=en&sa=X&ei=eLubUvS4C9GUhQe7uIGgDA&ved=0CEkQ6AEwAzgU#v=onepage&q=plumbeous%20water%20redstart&f=false. Läst 3 december 2013 
  18. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2005. Handbook of the Birds of the World, vol. 10: Cuckoo-shrikes to Thrushes. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Forsrödstjärt&oldid=50292507”