Folkskoleseminariet i Kristianstad

Folkskoleseminariet i Kristianstad inrättades 1947 i lokaler på Södra Kasern den nya logementsbyggnaden från 1897. Folkskoleseminariet ombildades 1968 till lärarhögskola. Seminariet hade från läsåret 1948/49 två fyraåriga linjer. Seminariet var samkönat och hade två fyraåriga linjer med intagna utan studentexamen.

Tidigare småskoleseminarium

Lärarutbildning startade i Kristianstad 1835 i liten skala på Kung Karls skola (Bishop Arms 2024) före detta hotell Brissman. 1874 sommaren startade ett småskoleseminarium, som 1875-1889 hade en så kallad åhörarinneklass. Skolan upphörde 1889 eftersom landstingen inte längre gav den några pengar. 1893 kunde verksamheten fortsätta i småskoleseminariet. Årsberättelserna visar att skolan i början bedrevs med mycket små resurser. Det var en sommarskola som bara hade verksamhet då andra skolar hade ferier. Lokaler och viss materiel tillhandahölls av Kristianstad stads skolråd. Tiden 1893-1904 var huvuddelen av småskoleseminariet i staden inrymt i Södra skolan. 1899 flyttades delar av småskoleseminariet till Norra Folkskolan, senare Norretullskolan. 1903 förlades småskoleseminariet helt till norra folkskolan. 1909 flyttades småskoleseminariet från Norra Folkskolan till Östra Folkskolan, senare Centralskolan. Detta seminarium för småskollärare drevs av landstinget och nedlades 1929. Seminariebetänkandet från 1931 menade att två småskollärarseminarier räckte för Skåne och Halland. Seminariets historia skildras av Astrid och Bertil Lovén i Kristianstads läns landstings småskoleseminarium 1874-1929 : en epok i landstingets och lärarutbildningens historia.

Lärare på seminariet

Rektorer

• Olof Sörndal 1948–1956

• Mauritz Wictorin 1956–1968

Lektorer

• Gunnar Sjöstedt 1949–1958

• Nils Yngve Anton Andersson 1958–?

• Harald Olsson 1950–1968

• Gösta Rignell 1963–1968

• Carl-Fredrik Glimberg 1963–1968

Inspektor

• Nils Harald Holmquist 1947–

Undervisningen på seminariet på 1950-talet

Undervisningen på folkskoleseminariet under 1950-talet var schemalagd klockan 8–16, med undervisning sex dagar i veckan. Det var mest katederundervisning, men kandidaterna var också ute på praktik. På nedre våningen av seminariet fanns ett antal så kallade övningsklasser som kandidaterna fick öva undervisning på, vilket också skedde på Södra folkskolan. Seminarister som tagit studenten gick en tvåårig lärarutbildning medan de som bara hade realexamen studerade den fyraåriga lärarutbildningen. i Kristianstad fanns under 1950-talet bara den fyraåriga linjen. De som inte tagit realexamen fick tentera av ämne efter ämne före studierna. Ibland hade de sökande folkhögskolestudier och de fick tentera för att få plats på seminariet. Efter folkskollärarutbildningen fick man behörighet att undervisa i årskurserna 1–7. Det vanliga var dock att man hade elever i årskurs 4–7. Folkskollärare kunde undervisa i 13–14 olika ämnen och inte bara vanliga skolämnen som historia, biologi, svenska, matematik och fysik utan träslöjd och trädgårdskunskap var också på schemat. Kristianstad seminarium hade en övningsträdgård som låg på egna hem vid Floravägen.

Skolan var uppdelad i en klass med 30 män och en med 30 kvinnor.

Efter seminariet

Riksdagens beslut 1967 om nya lärarhögskolor innebar för Kristianstads del att lärarhögskolan fortsatte i samma lokaler. Kristianstad stad utlyste en arkitekttävling 1969 med ett vinnande förslag som föreslog en helt ny lärarhögskola men det förverkligades inte. Riksdagens beslut 1975 om en ny högskola i Kristianstad förverkligades 1977 också i samma lokaler nu utvidgade med södra skolan men högskolan blev snart trångbodd. En arbetsgrupp ventilerade åter planer på en nybyggd högskola i stadens centrum. Högskolan flyttades utanför centrum till P6 gamla kasernområdet på Näsby. Kristianstad högskola har växt kraftigt på Näsby och blivit större än vad Lunds universitet var 1950. 2024 fattades beslut att högskolan ska flytta åter till centrum genom att galleria boulevard byggs om till ny högskola.