Fnöskticka
Fnöskticka, Fomes fomentarius, är en svamp i den polyfyletiska gruppen tickor, i familjen Polyporaceae, som är parasit på försvagade lövträd, framförallt björk och bok.[10]
| Fnöskticka | |
 Fomes fomentarius | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Svampar Fungi |
| Stam | Basidiesvampar Basidiomycota |
| Klass | Agaricomycetes |
| Ordning | Polyporales |
| Familj | Polyporaceae |
| Släkte | Fomes |
| Art | Fnöskticka F. fomentarius |
| Vetenskapligt namn | |
| § Fomes fomentarius | |
| Auktor | (L. : Fr.), J.Kickx |
| Synonymer | |
| |
Den första vetenskapliga beskrivningen av arten gjordes av Carl von Linné 1753 i verket Species plantarum, där den fick namnet Boletus fomentarius.[11] Artnamnet fomentarius är latin för tände.[12]
Bygdemål redigera
| Namn | Trakt | Referens |
|---|---|---|
| Knöske | Värmland | [13] |
| Knöstje | Närke |
Beskrivning redigera
Fnösktickan är en vanligt förekommande ticka, med en hovformad fruktkropp, som är flerårig och kan bli mycket stor. Ibland växer den i flera våningar på sitt värdträd.[10] Färgen på hatten varierar från ljusgrått till mörkgrått, nästan svart. Det förekommer också ljusbruna exemplar. Fnösktickan släpper sina sporer på våren. Fnösktickan förekommer på de flesta i Sverige förekommande lövträd. Tillsammans med sprängtickan är det den vanligaste svampen som angriper björk.[14]
Utbredning redigera
Fnösktickan är vanlig i stora delar av Europa och finns även i Asien och Nordamerika.[15]
Fnöske redigera
Fnösktickan har tidigare haft stor användning vid framställning av fnöske.[16] Fnöske är ett läderaktigt, lättantändligt material som framför allt framställts från olika tickor, men även annat liknande material.[17]
Fnösket har huvudsakligen haft tre användningsområden:
även om det framför allt förknippas med uppgörande av eld.[20] Från stenåldern och framåt hade fnösket stor betydelse för människans möjligheter att hålla sig varm i kallt klimat.[21][22] Ett arkeologiskt bevis för detta utgör fyndet på 1990-talet av Ismannen.[23] Ismannen levde omkring år 3 300 f. Kr. under den period som kallas kopparstenåldern. Han bar med sig en läderpung med några flintredskap, fnöske och svavelkis.[20]
Fnöske framställdes i fabriksmässig skala under 1800-talet, framför allt i Mellaneuropa, fram till dess att tändstickan tog över. Fortfarande kan man stöta på klädesplagg gjorda av fnöske.[24]
Även tickorna eldticka, klibbticka och platticka går bra att använda till fnöske. Dessutom kan fnöske erhållas genom att behandla ludd från blad av örten kungsljus, Verbascum thapsus.[21]
Nyttoväxten redigera
Fnösktickan sågs fordom som en verklig nyttoväxt, som man gärna odlade, förutom att plocka i skogen. I Sverige planterades gärna lövträd nära gårdar och byar, framför allt oxel, som ger extra stora tickor.[20] I Danmark planterades bok på fuktiga ställen, och när plantan vuxit i några år, böjdes toppen till marken och förankrades. På det viset sätt fick man bågar som växte sig grova, och behövde ingen stege när det blev dags att skörda.[20]
Farmakologiska namn redigera
Förr salufördes fnöske även på apoteken under diverse latinska namn:
|
|
|
Etymologi redigera
Själva ordet fnöske anses vara onomatopoetiskt och syfta på ljudet när det brinner. Det härleds till isländska fnjóskr och urnordiska fnausk.[10][17]
Se även redigera
Referenser redigera
- ^ Lam. (1783) , In: Encycl. Méth. Bot. (Paris) 1–1:50
- ^ L. (1753) , In: Sp. pl. 2:1176
- ^ Murrill (1903) , In: Bull. Torrey bot. Club 30(5):298
- ^ [a b] ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013.
- ^ Cohn (1888) , In: Krypt.-Fl. Schlesien (Breslau) 3.1(25–32):486
- ^ Quél. (1886) , In: Enchir. fung. (Paris):171
- ^ E.M. Fries (1821) , In: Syst. mycol. (Lundae) 1:374
- ^ Teng (1963) , In: Chung-kuo Ti Chen–chun, [Fungi of China]:763
- ^ Pat. (1900) , In: Essai Tax. Hyménomyc. (Lons–le–Saunier):102
- ^ [a b c] Björk: Trädet, människan och naturen 2013, s. 279.
- ^ Carl von Linné (1753) (på latin). Species Plantarum. "2". Impensis Laurentii Salvii, Stockholm. sid. 1176. http://biodiversitylibrary.org/page/359197. Läst 20 december 2014
- ^ Carleton Rea (1922) (på engelska). British Basidiomycetaceae: a Handbook to the Larger British Fungi. Cambridge University Press. sid. 592. http://biodiversitylibrary.org/page/17128427. Läst 20 december 2014
- ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 342 Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962 [1]
- ^ ”Lavar och tickor”. Arvidsjaurs Natur & Kulturguide. Arkiverad från originalet den 20 december 2014. https://web.archive.org/web/20141220202234/http://www.arvidsjaurnaturochkultur.se/index.php?option=com_content&task=view&id=75&Itemid=105. Läst 20 december 2014.
- ^ ”Fomes fomentarius”. Plantwise. Arkiverad från originalet den 20 december 2014. https://web.archive.org/web/20141220235958/http://www.plantwise.org/KnowledgeBank/PWMap.aspx?speciesID=17786&dsID=24305&loc=global. Läst 20 december 2014.
- ^ Klas Jaederfeldt. ”Hur man framställer fnöske ur fnösktickan”. nrm.se. Naturhistoriska riksmuseet. http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/vaxter/kryptogamer/manadenskryptogam/svampar/fnosktickan/fnoske.1097.html. Läst 19 december 2014.
- ^ [a b c] Svenska Akademiens ordbok: Fnöske (tryckår 1925)
- ^ H. P. Molitoris (april 1994). ”Mushrooms in medicine” (på engelska). Folia Microbiologica 39 (2): sid. 91-98. https://link.springer.com/article/10.1007/BF02906801. Läst 20 december 2014.
- ^ Klas Jaederfeldt (1998). ”Fnösktickan, Fomes fomentarius, och dess användningsområden – Månadens kryptogam april 1998”. nrm.se. Naturhistoriska riksmuseet. http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/vaxter/kryptogamer/manadenskryptogam/svampar/fnosktickan.1893.html. Läst 19 december 2014.
- ^ [a b c d] ”Göra eld med fnöske”. nrm.se. Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik. Arkiverad från originalet den 21 december 2014. https://web.archive.org/web/20141221095142/http://www.bioresurs.uu.se/bilagan/pdf/xBilagan_2008_eld_fnoske.pdf. Läst 19 december 2014.
- ^ [a b] Nationalencyklopedin 1991, s. 450.
- ^ Björn ”Nalle” Corander. ”Eld utan tändstickor – elddonet”. Björn Coranders hemsida. Arkiverad från originalet den 9 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140709012315/http://www.kolumbus.fi/bjorn.corander/del_ute.htm. Läst 19 december 2014.
- ^ U. Peinter, R. Pöder, T. Pümpel (september 1998). ”The iceman's fungi” (på engelska). Mycological Research (The British Mycological Society (The Cambridge Journal Online)) 102 (10): sid. 1153-1162. http://journals.cambridge.org/action/displayAbstract?fromPage=online&aid=42619&fileId=S0953756298006546. Läst 20 december 2014.
- ^ Erik Sjöqvist. ”Tillverkning av fnöske”. skansen.se. Skansen. Arkiverad från originalet den 19 december 2014. https://web.archive.org/web/20141219153904/http://www.skansen.se/sv/artikel/tillverkning-av-fnoske. Läst 19 december 2014.
Tryckta källor redigera
- Fnöske. Bokförlaget Bra Böcker AB, Höganäs. 1991. ISBN 91-7024-619-X
- Marit Stigsdotter, Bertil Hertzberg (2013). Björk – Trädet, människan och naturen. Balkong Förlag. ISBN 978-91-85581-68-9
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Fnöskticka.- Naturhistoriska riksmuseets svampbok
- Att göra upp eld med fnöske Vildmarksguiden Jan Gäddnäs visar hur han tillverkar fnöske från fnösktickan och sedan gör upp eld med eldstål, flinta och fnöske.
