Fjodor Aleksandrovitj Braun (ryska: Фёдор Александрович Браун), född 1862, död 1942, var en rysk filolog och germanist.

Fjodor Braun
Född20 juli 1862[1]
Sankt Petersburg[2]
Död14 juni 1942[1] (79 år)
Leipzig[3]
BegravdSüdfriedhof
Medborgare iKejsardömet Ryssland
Utbildad vidFakulteten för historia och filologi vid Sankt Petersburgs universitet
SysselsättningSpråkvetare, mytograf, filolog[4], professor, klassisk filolog, germanist[4]
ArbetsgivareLeipzigs universitet
Sankt Petersburgs universitet
MakaJevgenija Michajlovna Studenskaja
BarnMaximilian Braun (f. 1903)
Redigera Wikidata

Braun blev docent vid Sankt Petersburgs universitet 1888 och professor där 1900. Han blev en vägbrytare för moderna metoder inom språkundervisningen och var en framstående kännare av de germanska folkens språk och fornhistoria, även svensk. Han var president och sekreterare i Sankt Petersburgs nyfilologiska sällskap. År 1920 lämnade han Ryssland, sedan han under åratal med sina kamrater kämpat för universitetets bestånd, och begav sig till Tyskland, där han vid Leipzigs universitet habiliterat sig som lärare i germansk fornkunskap. Han invaldes som korresponderande ledamot av Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien 1920.

Bibliografi i urval redigera

  • Die letzten Schicksale der Krimgoten (1890)
  • Razyskanija v oblasti gotoslavjanskich otnosjenii (1900)
  • Dnjeprovskij porog v runitjeskoi nadpisi (1910)
  • Yngvarr enn viðforli? (i "Fornvännen" 1910)
  • Die Urbevölkerung Europas und die Herkunft der Germanen (i "Japhetitische Studien", utgiven av B. och N. Marr, I, 1922)

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 28 april 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  2. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 15 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  3. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 18 december 2022.[källa från Wikidata]