Finlandia är en symfonisk dikt komponerad för orkester 1899 av Jean Sibelius, senare också arrangerad för kör. Finlandia är ett av Sibelius mest kända verk, kanske främst på grund av dess symbolvärde.

Finlandia
Genresymfonisk dikt
KompositörJean Sibelius
TonartA♭ dur[1]
Publicerad1900
Uruppförande2 juli 1900[2]
Opus26[3]
Ljudfil(er)

Redigera Wikidata (för vissa parametrar)

Bakgrund och uruppförande redigera

Tondikten uruppfördes på Pressens dagars festföreställning på Svenska Teatern 1899 under namnet Finland vaknar, som del av musiken till en serie tablåer av Kaarlo Bergbom med text av Eino Leino och Jalmari Finne. Verket uppfördes av Helsingfors filharmoniska sällskaps orkester under ledning av kompositören. Festföreställningen hade ordnats som en av många protester mot februarimanifestet, med vilket man försökte inskränka den finska autonomin. Sibelius hade skrivit två andra stycken i denna anda, Atenarnes sång som uruppförts i april och Islossningen i Uleå älv med premiär i oktober.

De olika tablåerna var

Finlandia uppfördes upprepade gånger tiden därefter. Robert Kajanus tog med verket på sin orkesters Europaturné, som avslutades på världsutställningen i Paris 1900. Namnet på verket varierade tills det från sommaren började kallas Finlandia, för att undvika ryska censurlagar.

Sibelius omarbetade 1911 delar av musiken, exklusive Finlandia, till Scènes historiques I op. 25, på svenska ”Historiska bilder I”.

Som körsång redigera

Finlandia kom att framföras på många ställen i världen, också med text. I Finland skrevs texter till hymnen av bland annat Jalmari Finne, Yrjö Sjöblom och Wäinö Sola. Sibelius arrangerade slutligen Solas text i omarbetad form för manskör och orkester, med uruppförande 1938.

Den text som kom att bli den mest populära beställdes av kören Mieskuoro Laulu-Miehet, skrevs av V.A. Koskenniemi och uruppfördes med Sibelius godkännande den 7 december 1940. På svenska sjungs denna version i översättning av Joel Rundt.

Filmmusik redigera

Som filmmusik är Finlandia mest känd från filmen Die Hard 2[4]. Orsaken till att musiken spelas i den filmen kanske beror på att regissören Renny Harlin kommer från Finland.

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  2. ^ Laura Diane Kuhn, Music since 2001, sjätte utgåvan, 2001, ISBN 978-0-02-864787-6.[källa från Wikidata]
  3. ^ hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  4. ^ ”Die Hard 2 Ends Like All Things: With Finnish Nationalism” (på engelska). Dick Navis' Noun Dreams. 6 maj 2014. https://doublebassing.wordpress.com/2014/05/06/die-hard-2-ends-like-all-things-with-finnish-nationalism/. Läst 13 mars 2022.