Filmi (hindi: फ़िल्मी संगीत) är populärmusik skriven för och framförd i indiska filmer, framförallt från Bollywood.[1][2][3]

En scen från filmen Alam Ara.
Lata Mangeshkar, 2008

Musik, sång och dans har varit en väsentlig del av indisk film sedan den första ljudfilmen Alam Ara hade premiär 1931, den innehöll sju sånger och blev en succé.[4] Andra försökte återskapa dess framgång och antalet sånger växte snabbt i de tidiga ljudfilmerna, Indrasabha från 1932 hade så många som 70 sånger.[5] De musikaliska utsvävningarna begränsades sedan och regissörerna kom fram till en "magisk standard" på sex till tio sånger per film.[4]

Fram till det tidiga 1980-talet var filmi den enda formen av populärmusik som producerades, distribuerades och konsumerades i stor skala i Indien.[2][5] Filmmusiken har fortsatt att dominera musikindustrin och stod 2010 för 67 procent av den totala musikförsäljningen[6] och Bollywoodmusik stod 2013 för mer än 90 procent av intäkterna från den indiska popmusikindustrin.[7]

Den överväldigande majoriteten av skådespelarna i indiska filmer läppsynkar till förinspelade låtar som spelats in av playback singers, det händer även att samma artist sjunger åt flera skådespelare i samma film.[8] Ett fåtal av Bollywoods playback singers har blivit lika kända som skådespelarna vilka läppsynkar till deras musik, bland annat Lata Mangeshkar, Asha Bhosle, Kishore Kumar och Mukesh.[8][9]

Det finns två huvudsakliga varianter av filmi, sentimentala låtar och danslåtar.[8] De förstnämnda karaktäriseras av romantiska eller nostalgiska teman, de lägger också stor vikt på melodin och brukar innehålla minimalt med slaginstrument.[8] Danslåtarna karaktäriseras av starka rytmer och medryckande melodislingor.[8] Låtarna kan variera väldigt mycket inom filmi allt från klassisk, lugn musik till snabbare, popigare västerländskt influerad musik.[10]

Källor redigera

  1. ^ Arnold, Alison. (maj 1988). Popular Film Song in India: A Case of Mass-Market Musical Eclecticism. i Popular Music, 7(2), The South Asia/West Crossover. s. 177-188.
  2. ^ [a b] Ganti, Tejaswini. 2009. Bollywood: A Guidebook to Popular Hindi Cinema. Routledge. ISBN 9780415288545. s. 78-85.
  3. ^ Gokulsing, K. Moti & Dissanayake, Wimal (red). 2009. Popular Culture in a Globalised India. Routledge. ISBN 9781134023073. s. 111-112.
  4. ^ [a b] Gopal, Sangita & Moorti Sujata. 2008. Global Bollywood: Travels of Hindi Song and Dance. University of Minnesota Press. ISBN 9780816645787. s. 20-21.
  5. ^ [a b] Ganti, Tejaswini. 2012. Producing Bollywood: Inside the Contemporary Hindi Film Industry. Duke University Press. ISBN 9780822352136. s. 390.
  6. ^ Nendick, John & Balsara, Farokh T. 2011. Spotlight on India’s entertainment economy. Arkiverad 26 januari 2018 hämtat från the Wayback Machine. Ernst & Young. Läst 26 januari 2018.
  7. ^ Shashidhar, Ajita. (22 december 2013). Freedom Song. Business Today. Läst 26 januari 2018.
  8. ^ [a b c d e] Shahriari, Andrew. 2017. Popular World Music. Routledge. ISBN 9781134849123. s. 346-347.
  9. ^ Sidner, Sara. (8 april 2011). The secret behind Bollywood's success. CNN. Läst 26 januari 2018.
  10. ^ Pareles, Jon. (3 februari 1990). Review/Pop; Salute to Indian Film Music And a Mix of Styles on Loan. The New York Times. Läst 26 januari 2018.