Den här artikeln använder algebraisk schacknotation för att beskriva schackdragen.

Evansgambit är en schacköppning som karaktäriseras av dragen:

Evansgambit
abcdefgh
8
a8 svart torn
c8 svart löpare
d8 svart drottning
e8 svart kung
g8 svart springare
h8 svart torn
a7 svart bonde
b7 svart bonde
c7 svart bonde
d7 svart bonde
f7 svart bonde
g7 svart bonde
h7 svart bonde
c6 svart springare
c5 svart löpare
e5 svart bonde
b4 vit bonde
c4 vit löpare
e4 vit bonde
f3 vit springare
a2 vit bonde
c2 vit bonde
d2 vit bonde
f2 vit bonde
g2 vit bonde
h2 vit bonde
a1 vit torn
b1 vit springare
c1 vit löpare
d1 vit drottning
e1 vit kung
h1 vit torn
8
77
66
55
44
33
22
11
abcdefgh
Dragsekvens 1.e4 e5 2.Sf3 Sc6 3.Lc4 Lc5 4.b4
ECO C51-C52
Namnursprung William Davies Evans
Grupp Italienskt parti
Chessgames.com opening explorer
1. e4 e5
2. Sf3 Sc6
3. Lc4 Lc5
4. b4

Evansgambit kan ses som en variant av italienskt parti men behandlas ofta som en egen öppning. Den har fått sitt namn från den walesiske sjökaptenen William Davies Evans som introducerade draget b4 i ett parti 1827[1] (med en något annorlunda dragföljd).

Öppningen är en gambit eftersom 4.b4 innebär ett bondeoffer. Syftet är att vinna ett tempo för att snabbt utveckla pjäserna och ta kontroll över centrum. I Collijns Lärobok i schack från 1903 står: "Om fördelen med det vunna tempot uppväger bondeförlusten, hafva de vidlyftiga teoretiska undersökningar spelöppningen underkastats ännu ej kunnat afgöra."[2]

Evansgambit var mycket populär på 1800-talet men är numera ovanlig. Den kan vara svårspelad för svart och ge vit praktiska chanser, men om svart är förberedd så har huvudvarianten givit svart goda resultat.

Svart kan avböja gambiten med 4...Lb6 men vit kan då fortsätta med a4, d3 och c3 och få en något bättre version av d3-varianten i italienskt. Svart antar därför normalt offret med 4...Lxb4. Huvudvarianten fortsätter 5.c3 La5 (5...Lc5, 5...Le7 och 5...Ld6 spelas också) 6.d4 exd4 7.0-0 dxc3 (även 7...d6 spelas men med bättre resultat för vit) 8.Db3 Df6 9.e5 Dg6 10.Sxc3 Sge7.

Partiexempel redigera

Vit: Adolf Anderssen

Svart: Jean Dufresne

Berlin 1852[3][4]


1.e4 e5 2.Sf3 Sc6 3.Lc4 Lc5 4.b4 Lxb4 5.c3 La5 6.d4 exd4 7.O-O d3?! 8.Db3!? Df6 9.e5 Dg6

Inte 9...Sxe5?? 10.Te1 d6 11.Db5+.

10.Te1! Sge7 11.La3 b5?! 12.Dxb5 Tb8 13.Da4 Lb6

13...0-0? förlorar åt 14.Lxe7.

14.Sbd2 Lb7 15.Se4 Df5? 16.Lxd3 Dh5 17.Sf6!?

17.Sd6+!? är ett alternativ, men vits bästa fortsättning verkar vara 17.Sg3! Dh6 18.Lc1 De6 19.Lc4 med materiell vinst.

gxf6 18.exf6 Tg8 19.Tad1

Emanuel Lasker rekommenderade istället 19.Le4!? Dh3 20.g3 Txg3+ 21.hxg3 Dxg3+ 22.Kh1 Lxf2.

abcdefgh
8
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
8
77
66
55
44
33
22
11
abcdefgh
Ställning efter 19.Tad1

19...Dxf3?

Efter det här vinner vit. Svart kunde ha fått remi med korrekt försvar:

1) 19...Txg2+? 20.Kxg2 Se5 leder ingenstans, eftersom vit kan fortsätta med 21.Dxd7+!! Sxd7 (21...Kxd7 Lg6+) 22.Txe7+ Kd8 (22...Kf8 23.Te5+) 23.Txd7+! Kc8 (23.Kxd7 24.Lf5++ Ke8 { 24...Kc6 25.Ld7#} 25.Ld7+ Kd8 26.Le7#) 24.Td8+! Kxd8 25.Lf5+ Ke8 26.Ld7+ Kd8 27.Le7#

2) 19...Tg4?! och:

2a) 20.c4? Txg2 (20...Tf4) 21.Lg6!) 21.Kxg2 (21.Kh1 Txf2) 21...Dg4+ (21...Se5?? 22.Dxd7+) 22.Kf1 Dxf3 och:
2a1) 23.Txe7+ Sxe7 24.Dxd7+ Kxd7 25.Lf5++ Ke8 26.Ld7+ Kf8 27.Lxe7 är inte matt eftersom svart kan använda g8-fältet.
2a2) 23.c5 Dh3+ 24.Kg1 Se5 ger svart initiativet.
2b) 20.Te4 Txe4 (20...Txg2+ 21.Kxg2 Dg6+ 22.Kf1 Dxf6 23.Tde1) 21.Dxe4 och:
2b1) 21.La5? 22.Lxe7 Lxc3 23.La3+ Se5 24.Tb1 d5 25.Da4+ vinner
2b2) 21...Dg6 22.Dh4 Sf5 23.Sf4 är bra för vit
2b3) 21...d6 22.Te1 Dg6! 23.Dxc6 Lxc6 Txe7+ Kf8 25.Lxg6 hxg6 26.Se5! Le8 och vit är bara lite bättre än svart

3) 19...Ld4! blockerar d-linjen och leder till remi: 20.cxd4 Dxf3 21.Le4 Txg2+ 22.Kh1 Txh2++ 23.Kxh2 Dxf2+

4) 19...Dh3! 20.Lf1 Df5 21.Ld3 Dh3 är också remi

20.Txe7+! Sxe7? 21.Dxd7+!! Kxd7 22.Lf5++ Ke8

22...Kc6 23.Ld7#

23.Ld7+ Kf8

23...Kd8 Lxe7#

24.Lxe7# (1-0)

Referenser redigera

  1. ^ ”Captain William Davies Evans vs Alexander McDonnell (1825) Naval Intelligence”. www.chessgames.com. https://www.chessgames.com/perl/chessgame?gid=1227672. Läst 2 juni 2021. 
  2. ^ Collijn, Ludvig och Gustaf (1903). Lärobok i schack. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner 
  3. ^ ”Adolf Anderssen vs Jean Dufresne (1852) The Evergreen Partie”. www.chessgames.com. https://www.chessgames.com/perl/chessgame?gid=1018961. Läst 2 juni 2021. 
  4. ^ Graham Burgess, Dr John Nunn och John Emms (2010). The Mammoth Book of the Worlds Greatest Chess Games. Running Press. ISBN 978-0762439959