Ester Vilhelmina Textorius, född Peterson[1] 22 augusti 1883 i Västerås, död 13 februari 1972 i Stockholm, var en svensk skådespelare, främst känd för sina komiska roller. Hon var från 1904 gift med skådespelaren Oskar Textorius, som avled 1938.

Ester Textorius
FöddEster Vilhelmina Peterson
22 augusti 1883
Västerås, Sverige
Död13 februari 1972 (88 år)
Stockholm, Sverige
Aktiva år1901–1942
MakeOskar Textorius
(g. 1904–1938; hans död)
IMDb SFDb

Biografi redigera

Ester Textorius kom in på teaterbanan genom att svara på en annons från teaterledaren Emil Hillberg och scendebuterade 1901 på Halmstads teater som Paula i pjäsen Fri vilja. Efter studier för Hillberg och Josefina Gullberg verkade hon under några år i olika teatersällskap i landsorten, och fick under dessa år vid ett tillfälle agera mot den berömde dramatenskådespelaren Gustaf Fredriksson. Till hennes favoritroller under dessa år hörde Käthe i Gamla Heidelberg. Ett av de sällskap hon kom att uppträda med var Oskar Textorius' och hon och sällskapets ledare gifte sig 1904.

1907 gjorde Ester Textorius sin Stockholmsdebut i en farsDjurgårdsteatern. Säsongen 1909–1910 var hon engagerad hos Anton Salmson vid den nystartade Operett-teaternÖstermalm och från 1911 knöts hon till Vasateatern där hon var till 1918. Hon medverkade under dessa år i åtskilliga operetter, men trots att hon hade framgång med dessa ansåg hon inte själv att hon hade tillräcklig sångröst utan föredrog talroller. Hon spelade också revy, och skribenten Arvid Selling menade därvid att Textorius hade precis "det rätta tjufpojkshumöret" för denna teaterform.

Tillsammans med sin make spelade Ester Textorius 1907 in tre skivsidor för Lyrophon, vilka 1912 följdes av en enstaka inspelning för Odeon. Däremellan hade makarna även gjort gemensam filmdebut 1911 i Anna Hofman-Uddgrens kortfilm Stockholmsfrestelser. Elsa Textorius blev dock aldrig någon etablerad filmskådespelerska och medverkade endast i en handfull filmer under de kommande decennierna, främst på 1940-talet.

Åren 1919–1925 var makarna Textorius verksamma i Göteborg, Ester bland annat vid Folkteatern. De återvände därefter till Stockholm där maken fick tjänster som regissör vid Oscarsteatern och Vasateatern, och 1931–1933 var chef för Odeonteatern. Ester Textorius bistod honom därvid med teaterns administration.

1938 blev Ester Textorius änka och gjorde samma år sitt sista scenframträdande på Dramaten i Pauline Brunius' uppsättning av Kvinnorna.

Filmografi redigera

Teater redigera

Roller redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1906 Allt på sin rätta plats
Frans Hedberg
Södra Teatern[2]
1907 Telefonhemligheter
Herman Hanslleiter och Max Reiman
Djurgårdsteatern[3]
1911 Nini Bellair Nattlampan
Miguel Zamocois
Vasateatern[4]
1912 Lejla 4711
Algot Sandberg
Knut Nyblom Vasateatern[5][6]
1913 En äkta man
Karl Hedberg
Vasateatern[7]
Lissy Min herr far
Franz Arnold och Victor Arnold
Knut Nyblom Vasateatern[8]
Emma Som man är klädd...
Gábor Drégely
Knut Nyblom Vasateatern[9]
Gwendoline Conran Amatörtjuven
E. W. Hornung och Eugene Presbrey
Knut Nyblom Vasateatern[10]
1914 Spanska flugan
Franz Arnold och Ernst Bach
Vasateatern[11]
Louise Kompanjonen
Adolph L'Arronge
Knut Nyblom Vasateatern[12]
Helma Hemczek Trötte Teodor
Max Neal och Max Ferner
Knut Nyblom Vasateatern[13]
1915 Elvira Nattfrämmande
Fritz Friedmann-Frederich
Vasateatern[14]
Lena Försvarsadvokaten
Ferenc Molnár
Knut Nyblom Vasateatern[15]
1916 Mary Grayson Annonsera!
Roi Cooper Megrue och Walter Hackett
Knut Nyblom Vasateatern[16]
Alice de Vertagne Krigsäran
Maurice Hennequin
Knut Nyblom Vasateatern[17]
1917 Ellinor Jellinek Efter skilsmässan
Algot Sandberg
Knut Nyblom Vasateatern[18]
Eva Fenger Pultronen
Lechmere Worrall och Harold Terry
Knut Nyblom Vasateatern[19]
Julia Marehmont Lilla yrhättan
H. M. Harwood
Knut Nyblom Vasateatern[20]
Greta Victor Lundbergs barn
Hans Sturm
Knut Nyblom Vasateatern[21]
1926 Kopparbröllop
Svend Rindom
Oskar Textorius Södra Teatern[22]
1938 Avdelningschefen, fröken Shapiro Kvinnorna
Clare Boothe Luce
Rune Carlsten Dramaten[23]
1941 Professorskan Det evigt manliga
James Thurber och Elliott Nugent
Stig Torsslow Vasateatern[24]

Bilder redigera

Källor redigera

  • Karleric Liliedahl: Svenska akustiska grammofoninspelningar 1903-1928 (Stockholm 1987)
  • Arvid Selling: Teaterfolk (Stockholm 1912)
  • Dödsrunor i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter 1972-02-16

Noter redigera

  1. ^ Även stavningarna "Petersson" och "Pettersson" förekommer i olika källor
  2. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 augusti 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-08-31/13061A/3. Läst 7 augusti 2015. 
  3. ^ Bo Bergman (2 juni 1907). ”Tre sommarrevyer”. Dagens Nyheter: s. 2. http://arkivet.dn.se/tidning/1907-06-02/13328A/2. Läst 5 februari 2017. 
  4. ^ ”Nattlampan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22435&pos=180. Läst 8 juli 2015. 
  5. ^ Ariel (10 november 1912). ”Från scenen och estraden”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 749. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1912/pdf/1912_45.pdf. Läst 27 juni 2015. 
  6. ^ ”4711”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF23246&pos=194. Läst 8 juli 2015. 
  7. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 31 december 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-12-31/15313/6. Läst 19 juli 2015. 
  8. ^ ”Min herr far”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF23251&pos=199. Läst 8 juli 2015. 
  9. ^ ”Som man är klädd...”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14520&pos=201. Läst 8 juli 2015. 
  10. ^ ”Amatörtjuven”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF23287&pos=19. Läst 5 juli 2015. 
  11. ^ ”'Spanska flugan' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 9. 8 mars 1914. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1914-03-08/15733/9. Läst 29 augusti 2015. 
  12. ^ ”Kompanjonen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14534&pos=210. Läst 8 juli 2015. 
  13. ^ ”Trötte Teodor”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14400&pos=219. Läst 8 juli 2015. 
  14. ^ ”Nattfrämmande”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14557&pos=220. Läst 9 juli 2015. 
  15. ^ ”Försvarsadvokaten”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14368&pos=232. Läst 9 juli 2015. 
  16. ^ ”Annonsera”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14361&pos=23. Läst 5 juli 2015. 
  17. ^ ”Krigsäran”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14539&pos=234. Läst 10 juli 2015. 
  18. ^ ”Efter skilsmässan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14369&pos=237. Läst 10 juli 2015. 
  19. ^ ”Pultronen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14559&pos=241. Läst 10 juli 2015. 
  20. ^ ”Lilla yrhättan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14541&pos=244. Läst 10 juli 2015. 
  21. ^ ”Victor Lundberg barn”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14592&pos=246. Läst 10 juli 2015. 
  22. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 8. 24 april 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-04-24/109/8. Läst 24 januari 2016. 
  23. ^ ”Rollboken”. Dramaten. Arkiverad från originalet den 29 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150529074840/http://www.dramaten.se/Medverkande/Rollboken/Play/438/. Läst 5 juni 2015. 
  24. ^ ”'Det evigt manliga' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 10. 28 juni 1941. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1941-06-28/172/10. Läst 25 augusti 2015. 

Externa länkar redigera