Ernst-Heinrich Schmauser
Ernst-Heinrich Schmauser, född den 18 januari 1890 i Hof an der Saale, försvunnen den 20 februari 1945 i närheten av Altenrode, Landkreis Breslau, var en tysk SS-Obergruppenführer och general i Waffen-SS och polisen. Under andra världskriget var han Högre SS- och polischef i Schlesien (Höhere SS- und Polizeiführer Südost, förkortat HSSPF Südost) med säte i Breslau.[1] Kort innan Auschwitz befriades av Röda armén, beordrade Schmauser att tusentals lägerfångar skulle avrättas. Enligt en källa avrättades Schmauser i Sovjetunionen den 31 december 1945.[2]
| Ernst-Heinrich Schmauser | |
 Ernst-Heinrich Schmauser år 1939. Schmauser bär kragspeglar för SS-Obergruppenführer enligt design före april 1942. | |
 Obergruppenführer | |
|---|---|
| Född | 18 januari 1890 Hof an der Saale, Kungariket Bayern, Kejsardömet Tyskland |
| Död | försvunnen 20 februari 1945 |
| Inträde | 14 oktober 1930 |
| Tjänstetid | 1930–1945 |
| Befäl | Högre SS- och polischef i Schlesien |
Mordet på Ernst Röhm redigera
Den 30 juni 1934 ägde de långa knivarnas natt rum, då Adolf Hitler lät rensa ut ledarskapet inom Sturmabteilung (SA). Hitler tvekade att låta mörda SA:s ledare Ernst Röhm, men gav den 1 juli ordern att han skulle röjas ur vägen. Reichsführer-SS Heinrich Himmler beordrade Brigadeführer Theodor Eicke att skjuta Röhm, men att han först skulle erbjudas att begå självmord. Lippert, som var Eickes adjutant, for till Stadelheim-fängelset i München tillsammans med Eicke och förbindelseofficeren Ernst-Heinrich Schmauser för att utföra ordern. Eicke och Lippert gick in i Röhms cell och förklarade att Führern hade dömt honom till döden för högförräderi och lämnade en pistol i cellen. De väntade femton minuter i fängelsekorridoren, innan de återvände till Röhm. Eicke och Lippert sköt Röhm samtidigt och någon av dem gav Röhm ett nådaskott i hjärtat.[3] Enligt en källa var det Schmauser som utdelade det sista skottet.[4]
Befordringshistorik redigera
- SS-Standartenführer: 15 oktober 1930
- SS-Oberführer: 6 oktober 1932
- SS-Brigadeführer: 3 juli 1933
- SS-Gruppenführer: 15 september 1933
- SS-Obergruppenführer: 20 april 1937
- General der Polizei: 10 april 1941
- General der Waffen-SS: 1 juli 1944
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ Klee 2007, s. 542.
- ^ Miller, Michael D. & Collins, Gareth. ”Allgemeine-SS, Waffen-SS und Polizei casualties in WW II” (på engelska). Axis Biographical Research. Arkiverad från originalet den 27 april 2014. https://archive.is/20140427170316/http://www.geocities.com/orion47.geo/CROISIER/Waffen-SS_Casualties.htm. Läst 27 januari 2013.
- ^ Sydnor 1990, s. 16–17.
- ^ Tyson 2010, s. 262.
Tryckta källor redigera
- Blatman, Daniel (2004), ”The death marches, January–May 1945: who was responsible for what?”, i Cesarani, David, Holocaust: Critical Concepts in Historical Studies, "VI", London: Routledge, s. 58ff., ISBN 0-415-31872-6
- Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (2. Aufl.). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. ISBN 978-3-596-16048-8
- Sydnor, Charles W. (1990) (på engelska). Soldiers of Destruction: The SS Death's Head Division 1933–1945. Princeton, New Jersey: Princeton University Press. Libris 5140329. ISBN 0-691-05255-7
- Tyson, Joseph Howard (2010) (på engelska). The Surreal Reich. Bloomington, Indiana: iUniverse. ISBN 978-1-4502-4019-2