Karl Erik Lyth, född 21 december 1920 i Visby, död 18 april 2002 i Saltsjö-Boo, var en svensk militär (överste 1. graden).

Erik Lyth

Biografi redigera

Lyth var son till banktjänstemannen Karl Gustaf Svensson och Ebba Engström. Han tog studentexamen 1939 och blev fänrik i kustartilleriet efter Kungliga Sjökrigsskolan (KSS) 1943.[1] År 1945 befordrades han till löjtnant och gick därefter på Kungliga Sjökrigshögskolan (KSHS) 1949-1952 och befordrades till kapten 1952. Han gick på Marine Corps Schools i USA 1959-1960 och befordrades till major 1961, överstelöjtnant 1963, överste 1966 och överste 1. graden 1971.[2]

Han var lärare vid Kungliga Sjökrigshögskolan 1952-1961, regementsstabschef vid Vaxholms kustartilleriregemente (KA 1) 1961-1962, avdelningschef vid försvarsstabens operationsledning 1962-1966, chef Gotlands kustartilleriförsvar med Gotlands kustartillerikår (KA 3) 1966-1971 samt sektionschef i marinstaben och personalkårchef 1971-1981.[2]

Lyth var expert vid 1958 års försvarsledningskommitté, marinens befälsutredning 1968 och 1972 års värnpliktsutredning. Han var adjutant hos hertigen av Halland från 1957, ordförande i Gotlands gille 1975-1983 och Svenska Frimurare Ordens kansler 1991-1995. Han blev ledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet 1969 och ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1971.[2]

Lyth var gift två gånger. Andra gången gifte han sig med Anna Lena Bertilsson (född 1922), dotter till civilingenjören Gustaf Bertilsson och Elsa Jacobsson. Barn i första äktenskapet: Vibeke (född 1949), i andra: Karl Gustaf (född 1952).[1] Lyth avled den 18 april 2002 och gravsattes den 15 maj 2002 på Boo kyrkogård.[3]

Utmärkelser redigera

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d] Harnesk, Paul, red (1962). Vem är vem? 1, Stor-Stockholm (2. uppl.). Stockholm: Vem är vem. sid. 872. Libris 53509. https://runeberg.org/vemarvem/sthlm62/0896.html 
  2. ^ [a b c] Uddling, Hans; Paabo, Katrin, red (1992). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1993. Stockholm: Norstedt. sid. 726. Libris 8261513. ISBN 91-1-914072-X. https://runeberg.org/vemardet/1993/0726.html 
  3. ^ ”Karl Erik Lyth”. Gravar.se. http://gravar.se/forsamling/boo-forsamling/boo-kyrkogard/0/i/karl-erik-lyth. Läst 20 februari 2014. 
  4. ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 14 (1970–1979), p. 32, digital avbildning.