Elin Pikkuniemi

svensk längdskidåkerska och folkskollärarinna

Elin Eugenia Pikkuniemi, född 15 augusti 1895 i Vojakkala[1][4], Nedertorneå församling,[2] död 7 maj 1988 i Trönö i Söderhamns kommun,[2] var en svensk längdskidåkerska och folkskollärarinna.[5]

Elin Pikkuniemi
LandSverige Sverige
Sportlängdskidåkning
KlubbIFK Haparanda, Järla IF, Hietaniemi SK
Född15 augusti 1895
Vojakkala[1], Nedertorneå församling[2]
Död7 maj 1988 (92 år)[2]
Trönö, Söderhamns kommun[2]
Världsmästerskap
Guldmedaljer5 raka SM-guld 10 kilometer längdskidor (1918–1922)[3]
        Medaljer
Svenska mästerskap
Guld Sundsvall 1918 10 kilometer
Guld Saltsjöbaden 1919 10 kilometer
Guld Bollnäs 1920 10 kilometer
Guld Boden 1921 10 kilometer
Guld Stockholm 1922 10 kilometer

Elin Pikkuniemi kallas för "Sveriges första skiddrottning".[3] Hon tillhörde Sverigeeliten i längdskidåkning på damsidan åren kring 1920.[6] Pikkuniemi deltog inte i den första SM-upplagan för damer, 1917. Hon tävlade för IFK Haparanda[7], ställde upp året därpå, och vann fem raka svenska mästerskap på 10 kilometer[8] – åren 1918-1922.[9] När SM avgjordes i Boden 1921 åkte hon först skidor de tio milen till tävlingen. Efter att ha vunnit SM-tävlingen åkte hon sedan samma väg hem igen.[10][11]

Under senare delen av 1920-talet tävlade hon för Järla IF[3] och under 1930-talet för Hietaniemi SK.

Elin Pikkuniemi var dotter till Johan Petter Isaksson Pikkuniemi, född 1852 i Armasjärvi, Hietaniemi och Sofia Persdotter Revoniemi, född 1858. Hon var yngst i en syskonskara av fem och hade en bror och tre systrar.[12][13]

Inför Riksidrottsförbundets 50-årsjubileum 1953 anordnade tidningen Svenska Dagbladet en omröstning om Sveriges främsta idrottsutövare, där omkring 5 000 läsare röstade på 150 idrottsutövare. Bland dessa fanns Elin Pikkuniemi som enda kvinna.[14]

Källor redigera

Fotnoter redigera

  1. ^ [a b] Leif Larsson. ”Artiklar”. Kvällsstunden. http://www.lars-son.se/default.aspx?id=1197. Läst 2 mars 2015. 
  2. ^ [a b c d e] Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Pikkuniemi, Elin Eugenia
  3. ^ [a b c] Jonas Cederquist (29 december 2003). ”Folkhjältar i skidspåren”. Populär historia. http://www.popularhistoria.se/artiklar/folkhjaltar-i-skidsparen/. Läst 25 januari 2010. 
  4. ^ Vidar Martinell (2005). Mina idrottsfavoriter 1900–1949. Fingraf tryckeri, Södertälje. ISBN 978-9-16-316527-6 
  5. ^ Vidar Martinell (1992). Svenska skidlegender - i längd, backe och nordisk kombination. Fingraf tryckeri, Södertälje. ISBN 978-9-18-596490-1 
  6. ^ Vidar Martinell (1999). Skidsportens historia Del I 1800–1949 
  7. ^ ”Från Vargjägare till OS-guld – Skidsport och utveckling i Pite lappmark vid sekelskiftet; 7. Kvinnoidrott i glesbygd”. http://plassn.nu/rike/Idrottshistoria.html. Läst 2 mars 2015. 
  8. ^ ”Elin Pakkuniemi åter svensk mästarinna. Dalamästarinnan Ruth Berglund på andra plats.”. Dalpilen. 14 februari 1922. Arkiverad från originalet den 2 mars 2015. https://archive.is/20150302152416/http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?id=kb:132057&recordNumber=3&totalRecordNumber=9. Läst 2 mars 2015. 
  9. ^ ”Längd damer”. Svenska Skidförbundet. Arkiverad från originalet den 7 april 2019. https://web.archive.org/web/20190407085409/https://www.skidor.com/Foljoss/Historikochstatistik/Svenskamastare/Langddamer/. Läst 18 juni 2011. 
  10. ^ Håkan Svensson (23 mars 2006). ”Sju heta SM-veckor”. Norrbottenskuriren. http://www.kuriren.nu/nyheter/sju-heta-sm-veckor-1578113.aspx. Läst 2 mars 2015. 
  11. ^ Leif Larsson. ”ELIN PIKKUNIEMI – skiddrottning”. Kvällsstunden. http://www.lars-son.se/default.aspx?id=1468&ptid=1201. Läst 2 mars 2015. 
  12. ^ ”Ättlingar efter Anders Larsson Lassin-Antti – Stamfader för Lassinantti släkten Tabell 123 (generation 8)”. Arkiverad från originalet den 2 mars 2015. https://archive.is/20150302152419/http://www.algonet.se/~kyl/stam200804.htm. Läst 2 mars 2015. 
  13. ^ ”Norrbottens län, Neder-Torneå församling; Johan Petter Pikkuniemi f. 1852 Hietaniemi Norrb l.”. Folkräkningen 1890 – Norrbottens län. Umeå universitetsbibliotek. Arkiverad från originalet den 2 mars 2015. https://archive.is/20150302152404/http://www2.foark.umu.se/folk/bd/person.asp?lannr=25&forsnr=14&pnr=39&selarkbild=Nedertorne%E5. Läst 2 mars 2015. 
  14. ^ Sporten i dag 2000–2001, Semic förlags AB 2000, sidan 102 - En bland 150!

Vidare läsning redigera