Eeva Jalavisto
Eeva Ottilia Jalavisto, född Elmgren 21 mars 1909 i Kerimäki, död 12 juni 1966 i Helsingfors, var en finländsk fysiolog.
| Eeva Jalavisto | |
.jpg) Eeva Jalavisto, 1937. | |
| Född | 21 mars 1909[1] Kerimäki, Finland |
|---|---|
| Död | 12 juni 1966[1] (57 år) Helsingfors |
| Medborgare i | Finland |
| Utbildad vid | Helsingfors universitet Samskolan Helsingin Suomalainen Yhteiskoulu  |
| Sysselsättning | Fysiolog |
| Arbetsgivare | Helsingfors universitet |
| Redigera Wikidata | |
Jalavisto blev medicine och kirurgie doktor 1937, var 1941–49 docent och innehade från 1949 en personell e.o. professur i fysiologi vid Helsingfors universitet. Tillsammans med Eva Bonsdorff nyupptäckte hon det 1948 av dem namngivna hormonet erytropoetin. Jalavisto var även internationellt känd som forskare inom gerontologi och ordförande i Centralförbundet för de gamlas väl 1949–53. År 1957 kallades hon till ledamot av Finska Vetenskapsakademien.[2]
Källor redigera
- ^ [a b] Eeva Jalavisto, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Eeva Jalavisto”. Tiedenaisia – Vetenskapskvinnor – Women of Learning. http://www.helsinki.fi/akka-info/tiedenaiset/jalavisto.html. Läst 5 juli 2016.
Externa länkar redigera
- Jalavisto, Eeva i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0