Inom matematiken, speciellt inom analytisk talteori, är Dirichlets etafunktion en viktig speciell funktion som definieras som följande Dirichletserie, som konvergerar för alla komplexa tal vars reella del > 0:

Denna Dirichletserie är precis serien för Riemanns zetafunktion förutom att termerna har alternerande tecken. Därför kallas Dirichlets eta-funktion ibland för alternerande zetafunktionen och betecknas med ζ*(s). Följande enkla relation gäller:

Etafunktionen kan även definieras som integralen

Eulerprodukt redigera

För   gäller

 

Integralrepresentationer redigera

Det finns ett flertal integralrepresentationer för etafunktionen. Följande formler gäller för  

 

Följande formel kan bevisas med hjälp av Cauchy–Schlömilchs transformation, som gäller för  :

 

Följande formel av Ernst Lindelöf (1905) gäller i hela komplexa planet om man tar det principiella värdet av logaritmen.

 

Följande formel bevisades också av Lindelöf:

 

En generalisering valid för   och alla  

 

Genom att låta   får man formeln

 

En annan integral är

 

För alla   gäller

 

Serierepresentationer redigera

 

Funktionalekvation redigera

Etafunktionen satisfierar funktionalekvationen

 

Speciella värden redigera

Några specialfall av etafunktionen kan skrivas i sluten form:

   A072691
 
 
 
 
 

och i allmänhet för positiva heltal n

 

Några värden för udda argument är

 
 
 

Derivata redigera

Etafunktionens derivata är

 .

Numeriska algoritmer redigera

Peter Borwein har härlett en effektiv metod för numerisk räkning av etafunktionen. Om

 

är

 

där för   gäller för feltermen γn

 

Generaliseringar redigera

Etafunktionen är ett specialfall av polylogaritmen

 

vilket gör den även ett specialfall av Lerchs transcendent:

 

Se även redigera

Källor redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Dirichlet eta function, 13 december 2013.

Externa länkar redigera